Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Hilma Borelius,
sina egna högtflygande känslor. Hans känslosamhet är af en
starkare art än idyllens. Dock skattade han Gessner mycket högt.
Gentemot den franska smaken framhöll han i sin polemik mot
Stockholmsposten i Januari 1795 bland andra författare äfven
Gessner — såsom »ett naturens geni, som väl ej uppställer sina idéer
så konstigt för att däraf göra ett vittert hokus-pokus, men i stället
rör så mycket mer med en enfald, skön som fornålderns».
Verklig imitatör af Gessner är i flera af sina stycken
författarinnan Ulrika Carolina Forsberg, sedermera fru Widström. Hennes
Samlade Vitterhetsförsök innehålla en prosadikt ’Natten’, alldeles
i Gessners stil, först tryckt i Gjörwells Uppfostringssällskapets
Allmänna Tidningar 1787, samt en versifierad »idyll efter Gessner» —
’Hösten eller den gamle sångaren’ — en vacker omskrifning af
Gessners ’Tityrus und Menalkas’. Den senare bär i Saml.
Vitterhetsförsök årtalet 1840 och är således skrifven på författarinnans
ålderdom, året före hennes död. Prosadikterna ’Till tiden’ och ’Zulma’,
publicerade i Stockholmsposten åren 1785 och 1788, äro i hennes
samlade skrifter uteslutna.
Bland damerna hade Gessner utan tvifvel sin tacksammaste
publik. Fru Widström var också ej den enda författarinna, som sökte
imitera honom. Helena Maria Linnerhjelm, riksheraldikern och
kanslirådet Jonas Carl Linnerhjelms fru, var en blygsam dilettant i
vitterheten och en ifrig beundrarinna af Gessner. I hennes
Vitterhetsförsök, utgifna anonymt 1795, finnas en hel del af Gessner
inspirerade stycken både på vars och prosa, stämningsbitar af
tämligen matt karaktär. Bland dem märkes särskildt ett stycke med
titeln ’Vid tidningen om Gessners död’, hvari författarinnan uttalar
sin saknad efter »den himmelske skalden». Detta stycke, som tydligt
återspeglar de samtida beundrarnes uppfattning af Gessner, afslutas
på följande sätt: »I känslofulla hjärtan, som dyrken naturen! I, som
ej förnedrat edra själar med dårskapens eller fåfängans bojor! I
ömma älskande, som blicken kärlek och oskuld! I dygdige, som
med edra välgärningar rädden uslingen och skydden mänskligheten!
Hvem skall nu sjunga edra känslor? Skänken då eder saknad åt
den, som skänkt glädjetårar åt edra dygder!»
Jonas Carl Linnerhjelm, som gaf ut sin hustrus Vitterhetsförsök
och illustrerade dem med prydliga etsningar föreställande idel
herdescener, delade hennes litterära smak. 1 tvenne samlingar Bref
under resor i Sverige ådagalägger han tydligt sin förkärlek för det
idylliska. Dessa resebeskrifningar ha framgått ur en Rousseauansk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
