- Project Runeberg -  Samlaren / 22:a årgången. 1901 /
79

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gessners inflytande på svenska litteraturen. 79

stämningar, släppa till sin ull för Leopolds skämt. Den sköna
prosans anspråk på att vara poesi parodieras eftertryckligt. Parodien
börjar med dessa ord: »Anfäkta mig oerhördt, gudomliga sångmö!
Upplyft mitt sinne att sjunga utan ton och takt. Elda mig i »min
nya skaldeyrsla» att göra det dråpligaste af allt: »vers på prosa»!»

Bodells öfversättningar uppmärksammade Stockholmsposten icke.
I stället finna vi i årgången 1797 (året efter det ’Daphnis’ utkommit
och samma år, som ’Den förste sjömannen’ utkom i svensk öfversättning)
fru Lenngrens kvicka dikt ’Ett sätt att göra herdaqväden’, där hon så
oöfverträffligt parodierat det smäktande Arkadien, som hon med
sin absoluta frihet från all sentimentalitet och sin skarpsynta
realistiska uppfattning måste se i en uteslutande löjlig dager.

Fru Linnerhjelms Gessner-imiterande Vitterhetsförsök anmäldes i
Stockholmsposten kort men vänligt. Hennes »menlösa naivité»
omnämnes utan hån. Dock lägger man härvid tydligen de litterära
anspråken å sido.

Linnerhjelms Bref recenserades något utförligare och i det hela
berömmande, ehuru med hofsamma anmärkningar mot deras för
stora sentimentalitet och mot stilens bredd: »Epiteten synas stundom
öfverflödiga och röja likhet med e-n del tyska författare, hvilkas stil
ej är hemmastadd med vårt öra». Troligen tänkte man här på
Gessner.

En ganska klarsynt och fördomsfri uppfattning såväl af
idyll-diktningens betydelse som af Gessners stilistiska förtjänster och fel
framträder i Gust. Abr. Silfverstolpes litterära tidskrifter.
Litteraturtidningens första årgång (1795) innehåller sålunda en uppsats
’Om idyllen’ hämtad »ur en tysk journal», i hvilken Gessner kallas
»den älskvärdaste af alla idyllskrifvare», men där också den
Gessnerska idyllens onatur framhäfves. Här riktas befogade
anmärkningar mot overkligheten af hela denna herdevärld, den onaturliga
kontrasten mellan dess »utvecklade och förfinade» känslor och dess
förmenta naturtillstånd och »okunnighet om de förhållanden, som
uppkomma genom den borgerliga sammanlefnaden» o. s. v. Men
här finnes äfven förstående för det estetiska behof, som framkallat
idyllen. Fast öfversatt från tyskan torde denna uppsats uttrycka
G. A. Silfverstolpes egen uppfattning.

I Journal för svensk litteratur 1797 förekommer en anmälan
af Bodells öfversättning af ’Den förste sjömannen’. Den innehåller
både erkännande och kritik af originalets stilistiska egenskaper —
innehållet kommenteras ej. Gessners poetiska prosa säges vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1901/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free