Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En skolkontrovers med politiskt efterspel. Ett bidrag till Olof Bergklints ungdomshistoria. Af Edvard Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En skolkontrovers med politiskt efterspel. 87
Vidare tillspordes Bergklint, hvad anledning och orsak han haft
till sådana utlåtelser om lektor Norberg. Härtill svarade han, att
lektor Norberg föregående termin hade rest ifrån staden under
föregifvande af opasslighet; men då hans son sedan blifvit tillfrågad,
hur fadern mådde i Hubbo1, och om han vore illa sjuk, hade han
gifvit till svar, att fadern ingalunda vore sjuk i Hubbo.
Hvad åter noterna anginge, för hvilka Bergklint i brefvet sade
sig ha plågat Norberg uti collegio, så vore därmed så tillgånget, att
Bergklint begärt och påstått, det lektorn ville »explicera rent», hvad
han dikterat dem, efter discentes icke förstodo detsamma. Och när
det icke skett till deras belåtenhet, hade såväl Bergklint som andra
ur coetu gymnasico vid föreläsningarna gjort sina anmärkningar,
hvilka de »tillfällesvis opponendo» anfört, något som skett med
lektorns bifall. Såsom exempel anfördes, att då lektor N. sagt ex
vir-tute morali et philosophica aliquem lætam et erectam Jure posse
habere conscientiam, Bergklint däremot »formerat instantiam» och
sagt, att om en hedning än skulle kunna externe excercera virtutes
morales, kunde han dock ej interne åstadkomma sådana virtutes, af
hvilka han kunde hafva conscientiam lætam et erectam; hvilket
emellertid lektor N. skulle ha påstått. Att så vore skedt, kunde
hela auditorium betyga.
Vidare hade lektor N. sagt, vid det han hållit föreläsningar ur
historia patriæ: »Nam novimus, quod omnis rex subest legi», då
quæstio varit de lege civili, hvilket gymnasisten Abraham
Johansson bestridt.
Ändtligen då lektorn ur historia patriæ föreläst de Erico
Po-merano, hade han sagt, vid det han berört dalkarlarnes uppror mot
bemälte konung, det vara under tiden licitum cuilibet eivium, casu
ita ferente — et denique post Varias distinctiones — in summo casu
necessitatis, arma sumere contra summum imperantem vel regem
adoriri.
Sist påstod Bergklint, »att det vore åtskilligt uti dictatis öfver
Ethicam influtet, som han förvisso trodde vara mindre riktigt.
Hvilket han mente hvar lärd man kunna besanna, det han äfven ville
bevisa, ej där utan vid akademien i Uppsala».
Kollegium hade funnit yppade omständigheter af sådan vikt, att
det fattade beslut om ny rannsakning i och för hörande af de
åberopade vittnena.
1 N. var kyrkoherde i Hubbo sedan 1745. Munktell, Westerås stifts
herdaminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
