Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En skolkontrovers med politiskt efterspel. Ett bidrag till Olof Bergklints ungdomshistoria. Af Edvard Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Edvard Beckman, Ed skolkontrovers med politiskt efterspel.
af omständigheterna vållades; å andra sidan lärer man ej kunna
undgå att taga hänsyn till en del förmildrande omständigheter.
Född i ett obemedladt hem, sjuklig ända från födelsen,
förlorade han tidigt sin mor och måste redan vid 3 års ålder begynna
det ambulerande lif, som gaf en äfventyrlig bohemkarakter åt hans
person ända in i 40-årsåldern. Att hans hemlif var långt ifrån
lyckligt, visar den omständigheten, att han vid 11 års ålder på grund
af hårdt bemötande från faderns sida rymde från hemmet1. I det
ungdomliga trotset hos ett retligt och bittert sinne, dignande under
ett olyckligt familjelifs tryck och upprifvet af umbäranden och
sjuklighet; i den brådmogna ynglingabegåfningens suveräna förakt för
den anspråksfulla okunnigheten i en illa omtyckt lärares gestalt kunna
och böra vi söka förklaringen till Bergklints handlingssätt.
Emellertid synes ej heller påverkan från annat håll hafva
saknats. Norberg lämnar i sitt till konsistorium ingifna memorial en
antydan därom. Men mot hvem misstankarna i detta fall böra
riktas, därom lämna använda källor ingen upplysning.
Samtiden har nog icke dömt Bergklint så strängt. För den
tidens uppfattning af skoltukten låg ingenting stötande däruti, att en
skolyngling offentligt opponerade sig mot sin lärare. Man hängde ju
ännu fast vid den från reformationen nedärfda åsikten om
dispute-randets öfverlägsenhet öfver skolans andra bildningsmedel, hvadan
skolsalarna också genljödo af kontroverser mellan lärare och
disciplar; och om striden en eller annan gång fördes med mer än skälig
»ira et studio», väckte det just ingen öfverdrifven uppmärksamhet.
Enligt Munktell, i ofvan anförda arbete, hände det äfven en af
Norbergs kamrater, lektor Kumblæus, att »en tänkande gymnasist hade
missfirmliga utlåtelser om hans föreläsningar». Ynglingen blef, då
han ej ville återkalla sina påståenden, relegerad.
Detta öde synes dock Bergklint ha undgått. ’Album Gymnasii
Arosiensis’ gifver vid handen, att han den 12 december 1751 hållit
en oration ’De Usu Philos. in Theol.’, och att han i vederbörlig tid
afslutat sina studier vid gymnasium2. Hans sena ankomst till
universitetet har, gifvetvis, haft sin grund i ekonomiska svårigheter.
1 L. Ribbing, Om Olof Bergklint, hans lif och vittra verksamhet.
2 Enl. välvilligt meddelande af bibliotekarien vid Västerås h. a. lärov. D:r
W. Molér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
