Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miscellanea. - Stiernhielmiana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
gissa och utmärka wissa personer. Uti sådane Caracterer bör en
auctor noga följa den regeln, att dickt och sanning så blandas om
hwarannan, att hwad den ena bestyrker gissningar, åter den andra
kullslår och förmörkar. Enär en last eller ett fel skall beskrifwas,
bör ej någon persons efterdömme så följas, att hwar och en af
allmänheten kan peka på hwilken man menar. Så låflige desse
skrifter äro, när de oskyldigt inrättas och nagelfaras, så förtretliga ja
farlige blifwa de, enär de tillåtne grentzor öfwerskridas. Att utsätta
dessa grentzor, är så mycket angelägnare, som i widrigt fall,
antingen nyttiga böcker förbjudas, tancke friheten hindras, och hågen
för skrifwande betages; eller ock å andra sidan, en öppen wäg
gif-wes för alla, att skrifwa om alt hwad de wilja. Om det anses för
tillåteligit, att under fördolde namn föreställa hwad sak och person
man hälst will, och på hwad sätt enom infaller, så synes solklart,
att en pasquillant och en moralist hafwa händerna lika frie, och
af-måla hwad dem hälst behagar, personer, fel. odygder med mehra.
Till dessa gräntzors utstakande hörer hufwudsakeligen, att wissa saker
gifwas, som aldrig få wara ämnen till Caracterer under fremmande
och förborgade namn; till exempel, Öfwerheten, Regeringen och höga
personer, hwilka ej annorlunda än till deras förmåner och goda
egenskaper för en medlefwande werld böra beskrifwas. Att med.
färgor, som lysa i ögonen afskildra något hos dem förment fel, och
derigenom underkasta dem en illa menandes uttydning eller gissning,
är twärt emot den wahrsamhet jag deras åtancka är skyldig,
förutan de efftertänckelige fölgder deraf kunna upwäckas.
Detta ärendet skulle uti deras Excellencer närwaro widare
företagas.
Tisdagen den °2 Maij 1749.
Sedan utrikes posten war upbruten och brefwen upläste,
företogs å nyo den öfwerläggning som d. 28 sistl:ne April förehades
angående Pastoren Mörcks skrifft, kallad Printz Theodorici eller
Dårskapens Rike. Till den ändan uplästes Protocollet deröfwer af
samma dato.
Hans Excellence Herr Gref Ekeblad höit för dess del äfwen
betänckeligit, att låta denna skrifft utan ett nogare skärskådande
och jemkande utkomma. Moralske målningar, där allmänna laster
och odygder under diktade personer och omständigheter begabbades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
