Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. 3
gren enligt broderns uppgift ofta hela nätterna »de Poemer och
Witterhets stycken, han kunde öfverkomma», såsom »Hollbergs Comedier,
von Dalins Argus med flere dylika piecer». Detta stämmer rätt väl
med det skämtsamma lynne och den fallenhet för satiriska
och’stickande infall, som Jonas Kellgren nämner såsom karaktärsdrag hos
honom redan under skoltiden.
Kellgrens båda första studentår i Åbo tyckas hafva upptagits af
forcerade studier, och han torde hela denna tid utan afbrott hafva
vistats vid akademien. Brodern anser, att hans hälsa just dessa år
fick den svåraste stöten, »emedan man sällan och ofta intet par
gängor på hela månaden fick honom från Boken och kammaren».
År 1770 börja emellertid hans konditioner. På hösten detta år
finna vi honom såsom sedan någon tid välbeställd informator hos
häradshöfding J. J. Sagklén på Loppis i Pemar socken. De disciplar
han där torde hafva undervisat, Ulrik och Gustaf Fredrik Sacklén,
inskrefvos 9/i2 1771 som studenter vid Åbo akademi, dit Kellgren
förmodligen då följde dem1. Några dagar senare, n/i2, disputerade
han pro exercitio (såsom respondens för P. 6 af Bilmarks Historia
Hegiæ Academiæ Aboensis). Höstterminen 1771 och vårterminen
1772 anmälde han sig till föreläsningar och kollegier; fram på våren
1772 tog han sin kandidatexamen, disputerade A/i pro gradu såsom
respondens för en annan af Bilmark författad afhandling, Historia
niagnonim ducum Finlandiœ, och promoverades 22/i s. å. till
filosofie magister2.
Ett svårt hinder för Kellgrens fortsatta universitetsstudier blef
faderns död, som enligt broderns uppgift vållade, att »hans
penninge-tillgångar stadnade». Det var väl penningbristen som nödgade
Kellgren att ännu en gång lämna Åbo och antaga en kondition på
landet. Det blef den plats brodern Jonas vid sin återresa till Sverge
1771 lämnat ledig hos lagman Ulrik Wallenstierna på Perno. När
denna kondition begynte, är ej rätt klart; Gygnæus tyckes antaga,
att det skett omedelbart efter brodern Jonas återresa till Sverge,
men höstterminen 1772 har Kellgren anmält sig ämna åhöra
professorerna Hassels och Bilmarks kollegier, och det första från Perno
daterade brefvet till Clewberg är från februari 17733. På Perno
1 Om denna kondition upplyser G. Gygnæus, Från Johan Henrik
Kellgrens ungdomsår (i Finsk tidskrift, 1895).
2 Lagus, Skalden Johan Henrik Kellgrens finska lefnadsminnen (1884), s.30.
3 Lagus, a. av s. 23. — Schück, Johan Henrik Kellgrens hr ef till
Abraham Niclas Clewberg (1894), s. 9. (Skrifter utg. af Sv. Litteratursällskapet i
Finland, 27.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
