Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Verner Söderberg,
tyckes Kellgren ha stannat hela året 1773, och han utbytte på
nyåret 1774 genom professor Gadds förmedling denna kondition mot
en annan, nämligen hos friherre Herman Fleming på Lemsjöholm
(sedan på Willnäs). I mars 1774 torde han hafva fått inresa till
Åbo för att förbereda sin disputation för docentur, hvilken med
ön-skadt resultat försiggick 30/4 s. å. Hans lärareverksamhet vid
universitetet blef emellertid aldrig annat än nominell, och den
Flemingska konditionen höll honom t. o. m. långa månader igenom
aflägsnad från Åbo, tills konditionen i oktober 1775 blef akademisk.
Sedan synes Kellgren intill sin afresa till Sverge på nyåret 1777
mestadels hafva vistats i universitetsstaden1.
Om det studielif, som inrymmes inom ramen af dessa data, äro
vi tämligen klent underrättade. Arten och omfånget af Kellgrens
rent vetenskapliga studier framträda tydligast vid en granskning af
hans docentafhandling; hans Aurora-poem och framför allt brefven
till Clewberg ge några antydningar om hans allmänna beläsenhet
och vittra intressen.
Docentafhandlingen bar titeln De potsi, philosophiae ubivis
gen-Hum prcevia, P. 1, och var enligt Porthans till Rosenstein lämnade
uppgift af Kellgren själf författad2. Endast Lagus har (s. 92—94)
egnat den något referat eller granskning. Afhandlingens
utgångspunkt utgöres af några citat från »celeberrimus Dominus De
Voltaire», främst detta: »Les vers furent toujours les premiers enfants
du génie et les premiers maitres de 1’éloquence». Därpå belyses
oemotsägligheten af denna sats genom exempel, hemtade från alla
möjliga länders litteratur, från den kinesiska längst bort i öster till
den indianska Gherokesstammens i den fjärran västern — allt på 26
kvartsidor. Afhandlingens particula posterior, hvari orsaken till
detta poesiens företräde i afseende på tiden skulle diskuteras,
utkom aldrig.
De flesta exemplen äro hemtade ur Åbobibliotekets rika förråd
af äldre lärdomshistorier. Citat förekomma sålunda bl. a. från Ja-
1 Brefven till Clewberg lämna många upplysningar om hans vistelseort och
sysselsättning m. m. I ett bref af 4/6 1776 säger han sig hafva »alt sedan Octob,
månad varit en sjuklig stadsbo».
2 Porthan yttrar: »Hans gradualdisput. är wäl mäst Präsidis arbete. Men
hans Docent-Disp. (hvartil jag föreslog honom ämnet) är både hans arbete, och
vitnar om ett godt hufvud, genom läsning riktadt». Äfven Porthans meddelande
finnes på Upsala Univ. Bibl., Handskr. X 241 d, och är tryckt af Schybercson i
Finsk tidskrift, 1895: 1: 253.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
