Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Verner Söderberg,
dermera professorerna) Lefrén och Porthan-; af den sistnämnde
inhämtade Kellgren utan tvifvel den kärlek till Roms skalder, som
sedan följer honom genom lifvet. Hans bref beröra sällan dessa
akademiska studier. En gång (juli 1773) ber han Clewberg att få
låna Brugkers »Filosofiens Historia i utdrag» jämte »någon Historia
Litteraria, i synnerhet för äldre tider och om Poeter». Äfvenså
öf-verflöda dessa äldre bref utaf latinska värscitat och skämtsamma
reminiscenser från skolans läroböcker. Plennings logik och Vossii
rhetorik äro skrifter, som han både då och långt senare plägade
anföra som representanter för den formella skolbildningen.
Det är emellertid mest läsning af skönlitterära författare, som i
brefven omtalas. Redan i de allra tidigaste intager Voltaire högsta
platsen på Kellgrens värderingsskala. Voltaire kallas redan 1770
»den högstupplyste, från allt mörker och gral ränsade och
lärdomskugghjulet i Europa»1; i febr. 1774 har han fått låna »Candide med
ett par infama libeller mot Voltaire», i nov. 1775 läser och citerar
han ’CEdipe’, i mars 1776 erinrar han Clewberg, hurusom de ett
halft år tidigare »jämte hvarannars bröst» läste ’Precis de
1’Ecclé-siaste’, och han sänder såsom minne en öfversättning af detta
»oförlikneliga» skaldestycke. Ofta omtalas, att de tillsammans sysslat med
»gagnande läsning af någon snillerik auctor» och sedan som äkta
Rousseauanska vänskapsentusiaster »med ömma famntag meddelat
hvarandra de tankar, som uttryckte sig genom tystnadens outöseliga
språk»2. Då Kellgren vistades ute på landet, sände Clewberg
honom böcker till låns, liksom han ock sedan i Stockholm öppnade
sitt välförsedda bibliotek för Kellgren och under sin franska resa
1790 ombesörjde dennes bokinköp i Paris. 17/i 1775 nämner
Kellgren, att han hos Clewberg tagit Gessner, väl en fransk öfversättning
af den schweiziske idyllikerns arbeten; hösten 1774 tackar han för
»Guillaume Våde som oändligen förbättrat mitt hjärta»3; 23/2 1776
erkänner han gåfvan af Dorat, som skall »bindas i det vackraste
1 Bref till Jonas Kellgren, Loppis 15/io 1770, fullständigast tryckt af
Cyg-neus i Finsk tidskrift, 1895: 1: 358—62.
2 Bref till Clewberg 13/2 1774, 10/u 1775, 22/3 1776. (I den af Schück
utgifna samlingen af Kellgrens bref till Clewberg.)
3 Med Guillaume Våde afses ej, såsom Schück i registret till de
Clewbergska brefven antager, den tämligen obskyre Jean-Joseph Våde, för sina vulgära
dramer kallad ’hallarnes Corneille’, utan ingen mindre än Voltaire själf, som
1764 under titeln Contes de Guillaume Våde utgifvit 15 st. af sina »contes en
vers». Osäkert är, om Kellgren upptäckt sin läromästare bakom anonymitetens
slöja. Jfr artikeln ’Voltaire’ hos Quérard, La France littéraire, 10: 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
