Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. 11
Kellgrens broder säger i sin ’Nota’ till Rosenstein: »förrän
hösten 1770 såg jag ej några af honom skrefne vers, men de voro
blott små Gratulationer på Namns- och födelsedagar, dem han straxt
återtog och ej tillstadde få afskrifvas». En af dessa hans pennas
förstlingar, en namnsdagslyckönskan från 1770, är tryckt af
Cyg-næus1; den är synnerligen obetydlig. Hans i samma bref
förekommande »gudeliga och finurliga betraktelse» om »Nöjets bortresa med
8 par hästar» visar tydligt, att hans satir ännu helt och hållet gick
i Dalins skola och tagit starkt intryck af dennes
dissertationsparodier och kalottpredikningar. De inflickade versraderna om nöjet
smaka betydligt af den stämning hos tidens unga Lisidorer, åt
hvilken Gyllenborg i ’Verldsföraktaren’ gifvit ett klassiskt uttryck. Dalin
och Gyllenborg äro ock de enda svenska förebilder, hvilkas
inflytande man kan spåra i Kellgrens poetiska produktion under
Åbotiden2.
Lagus, den förste som närmare behandlat Kellgrens
Åbo-diktning, uttryckte den förhoppningen, att mera ljus skulle kunna
vinnas i detta ämne, när en gång Auroraförbundets förseglade papper
blefvo tillgängliga för forskningen. De öppnades och undersöktes
år 1900, men G. Gastréns redogörelse3 ger vid handen, att den
litteraturhistoriska skörden understeg förväntan. Af förbundsmatrikeln
framgår, att Kellgren intogs i Aurora under första kvartalet 1773
och att han inom sällskapet tillhörde den s. k. vittra klassen.
Bevarade finnas denna klass protokoll från dess konstituerande
sammanträde 28/s 1773 t. o. m. året 1774, men vid sammanträdena
under denna period var Kellgren, bunden först af den
Wallenstiern-ska konditionen och sedan af den Flemingska, vanligen frånvarande.
Från åren 1775 — 76, då han att döma af brefven till Clewberg
lifligt deltog i sällskapets förhandlingar, finnas protokollen tyvärr ej
bevarade. I sitt meddelande till Rosenstein omnämner Porthan, att
Kellgrens ’Oration öfver Gustaf Hirs kröning’ föranledt hans inval i
Aurora, och han framhåller med stolthet, att »detta Sällskap torde
icke varit utan nytta att formera honom och några andra lyckliga
Poeter hos oss». Till Kellgrens litterära studier kan man med skäl
1 I Finsk tidskrift, 1895: 1: 360—61.
2 Den svenska vitterheten var i lians efterlämnade boksamling endast
representerad af Stjernhjelm, Dalin, Lidner, Bellman, Leopolds Oden och
Rosensteins skrift ’Om upplysning’.
3 G. Castrén, Sällskapet Aurora (i Skrifter utg. af Sv. Litteratursällsk. i
Finland, 47).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
