Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Verner Söderberg,
räkna den granskning hans förstlingsförsök där fingo undergå och den
öfning han själf erhöll för sin kritiska förmåga, när han sedermera
blef en aktiv Aurora-broder. Enligt protokollen voro Porthan, assessor
P. Juslén och assessor Joh. Brovallius de granskare, som åren 1773
—74 flitigast skötte kritiken inom den vittra klassen. Brefven till
Clewberg bära vittne om, att Kellgren efter sin återkomst till Åbo
sällade sig till dessa kritici och att han ej sparade på skarpa
anmärkningar om sina vittra medbröder. Såsom resultat af dessa hans
litterära öfningar i Aurora kan man i hans diktning skönja stigande
formsäkerhet och allt mera bestämd anslutning till den härskande
franska smaken.
Redan i ett bref till Clewberg af år 1772 eller 1773 (n:r °2)
anförtror Kellgren sin förtrogne ett poem att uppvisa »för någon annan
skapkunnig man». Sedan insände såväl Kellgren som Clewberg och
Tidgren ett flertal dikter till granskning i Auroras vittra klass och
eventuellt införande i Aho Tidningar. Med hjälp af Porthans och
Tengströms anteckningar har Lagus kunnat identifiera de flesta
anonyma författarne i dessa tidningar1, och han har äfven något
analyserat de där förekommande bidragen af Kellgrens hand2. De
karakteriseras i allmänhet af samma något frostiga, moraliserande
retorik, som är välbekant från Gyllenborgs skaldestycken. De
utmynna antingen, dessa elegier öfver lifvets brustna illusioner, i
förmaningar till stoisk okänslighet eller ock predika de alltings
fåfänglighet ined den halft underförstådda, halft uttalade konsekvensen, att
allvarliga sträfvanden ej äro mödan värda. Härifrån var steget ej
långt till de njutningsprisande dikter, som från år 1777 en tid bortåt
utgöra lejonparten af Kellgrens vittra produktion. De i Åbo
Tidningar publicerade reflektionsdikterna sakna alla något större värde;
de hafva sin egentliga betydelse i att vara förstudier till de
akademiska prisskrifterna från 1777 och 1778 Ode öfver en Stadig Man
och En ynglings inträde i verlden, där alldeles samma tankar i
något mindre omogen form återvända. Några direkta utländska
förebilder till dem har jag ej lyckats upptäcka. Måhända hafva
sådana funnits till en och annan; det heter t. ex. uttryckligen om Ode
öfver Lifvet (Åbo Tidn. 1775): »anledningen till några tankar i denna
Ode är tagen utur Poesies Diverse.s». Enligt bouppteckningen egde
1 Lagus, Förteckning öfver anonyme författare i äldre årgångar af Aho
Tidningar (i Finska Vetenskaps-Societetens Bidrag, 17).
2 Lagus, Kellgrens finska lefnadsminnen, kap. 7—11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
