Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. 15
historici — den ganska väl underrättade Lagus ej undantagen —
älskat att skildra. Voltaireanens gäckeri med det heliga möter redan
fullfluget 1770 i den blasfemiska parodien på Fader Vår1. Skolfuxens
uppfostran till salongsmänniska, påbörjad på Loppis, tyckes under
vistelsen på Lemsjöholm och Willnäs hafva hunnit ganska långt, och
i de bitande omdömen, hvarpå brefven till Clewberg öfverflöda,
skönjes klart den blifvande granskarens och satirikerns kritiska ådra.
På Kellgrens studier torde Stockholmsresans inflytande hafva varit
mera direkt märkbart. De miste numera helt och hållet den
akademiska prägel de i Åbo ej helt kunnat frigöra sig ifrån. Redan tidigt
satiriserar Kellgren universitetslifvets former och formler (märk t. ex.
den mystiska, ännu outredda paskillhistorien från våren 17742), och
han torde knappast hafva väntat eller önskat sig en regelrätt
akademisk bana. Åtminstone tyckes han mindre än andra hafva tagit
sin egen professorsansökan på allvar. Hans förakt för
småstadsuniversitetens pedanteri och det onyttiga lärdomskram, som där
ut-portionerades, framlyser tidt och ofta i Stockholms-Posten; redan
dessförinnan kommer det klart till uttryck; i inledningsraderna till
Sinnen as För ening:
Bland annat skräp, hvaraf mitt minne
Blef fyldt i mina ungdomsdar,
Är hvad jag läst, jag vet ej hvar, o. s. v.
samt i hans påstående längre ned i samma poem, att af kärleken
till Chloe åt hans förstånd förlänats långt större ljus
om tingens halt och verklighet
än förr af nåffon facultet.
■g v.
I hans bref blifva de latinska citaten allt sällsyntare och ersättas af
ord och vändningar, som bära vittne om en rätt exklusivt fransk
bildning. Nu tillkommer ock ett nytt intresse, som i Åbo af lätt
insedda skäl ej kunnat utvecklas3, nämligen för teatern och därvid
ej blott för skådespelen, utan äfven för de agerandes spelsätt och
uttal. Hans snart begynnande verksamhet som vitter granskare
1 Först tryckt af Cygneus (i Finsk Tidskrift, 1895: 1: 358). Den var
utesluten i det aftryck af ifrågavarande bref (ur Helsingfors Tidningar 1830), som
Lagus återgifvit.
2 Se härom Schück i inledningen till Glewbergsbrefven, sid. iv—v.
3 Redan i Abo anlitades han såsom medarbetare i ett litet dramatiskt
stycke, ett herdespel af fru G. G. Svedenmark. Han nämner därom i bref till
Clewberg 12/4 1776.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
