Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. 27
holms-Posten under 1780- och 1790-talen; dock torde man ej i denna
tidnings innehåll årgång efter årgång kunna finna en säker
återspegling af Kellgrens utvecklingsgång. Ett annat, knappast
tillräckligt beaktadt bevis på hans nya intressen utgöres af det 1783
utkomna Nya Handclsbibliotheket, af Kellgren som bekant utgifvet i
hans egenskap af pensionstagare ur Manufakturfonden. Då det
någon gång uppmärksammats, har det uteslutande varit därför, att
det gaf anledning till en Thorildsk recension i Den nye Granskaren,
1784. Efter en rad ytterst småaktiga anmärkningar affärdas det där
af Thorild med det ganska träffande totalomdömet »en svag, städad
och god bok, väl utan genie, utan besynnerlig förtjänst, men värdig
att läsas». Dess innehåll vittnar om utgifvarens allvarliga
bemödanden att nödtorftigt sätta sig in i en del ekonomiska principfrågor,
studier som väl sammanhängde med Kellgrens då och framdeles
(jfr K&k-brefvet) hysta önskan att blifva välbeställd ämbetsman i
Kommersekollegiet. Två af bokens fyra afhandlingar äro författade
af kommerserådet Westberg, enär — såsom utgifvaren skrifver —
»hvarken min skyldighet fordrat eller min förmåga tillåtit att af eget
förråd gifva detta arbete sin tillbörliga vidd». Dessa ord ge
tämligen tydligt vid handen, att de båda andra uppsatserna författats af
Kellgren själf. Från honom stammar äfven det resonnerande
företalet, hvaraf sedermera en god del intogs i Saml. Skrifter under
titeln Om regeringskonstens behof af pJiilosophernas skrifter.
Företalet, som Thorild fann vara en »gossrå och uppenbar
ef-terskrifning» af franska förebilder, utgöres af ett i själfva verket
ganska väl skrifvet försvar för nyttan af politisk-ekonomiska studier
samt innehåller därjämte ymniga loford öfver »de practiske
kunskapers välförtjenta företrädesrätt till snillets val». Sin egen befattning
med dessa från hans tidigare författarskap fjärranliggande ämnen
förklarar Kellgren med ett citat från Boileau: »Que les vers ne
soient pas votre eternel emploi!»1
Bland ekonomiska författare rekommenderar företalet särskildt
fransmännen Melon och Dutöt, båda från 1700talets tidigare halft,
1 Samma tanke återkommer i en 28/i 1784 daterad supplik till konungen,
måhända insänd med ett dedikationsexemplar af ’Nya Handelsbibliotheket’. Det
heter där bl. a.: »Tout d’un coup Mercure me paria ainsi: Mon cher poête, tu as
très-bien fait d’employer tes moments à quelque chose de plus utile que cette
rimaillerie éternelle. Ton premier essai n’est pas un chef-d’oeuvre; mais tu feras
mieux». Tanken spåras äfven på ett par ställen i det berömda samtalet mellan
K&k (1788). Samlaren, 1887: 24; 1886: 110, 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
