Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Verner Söderberg,
rus» kallade han »något sträft för finare öron, men helt och hållit
i Engelsk smak».
I den länge fortsatta polemiken mot Svedenborgianerna m. fl.
anlitades esomoftast utländska omdömen, såsom af tyskarne Nicolai,
Klopstogk och Wieland. Det torde emellertid kunna sättas i fråga,
om det var Kellgren, som uppspårade deras inlägg i saken. Kanske
tillkommer äran snarare Lidén, hvilken af Porthan i bref prisas som
auktor till en del anti-Svedenborgska uppsatser i Stockholms-Posten1.
Från tyskt håll (’Die Feinde der Aufklärung’ i Wielands tidskrift
Teutscher Merhur) fick emellertid Kellgren själf idén till Ljusets
fiender, dråpslaget mot den Reuterholmska periodens dunkelmän.
Utaf de rent litterära orsakerna till Kellgrens på äldre dagar
allt rikare poetiska utveckling faller väl ingen mera i ögonen än
hans studier i den samtida danska litteraturen och däraf föranledda
impulser. Hans första bekantskap med den danska litteraturen torde
ha börjat en god tid före den förmenta Danmarksresans år, 1789.
Våren förut nämner han i K&k-brefvet Byxorna, Fabel bland
»färdiga, men ej ännu utgifna piècer» och Ewalds ’Baldurs död’ såsom
mönster för den tilltänkta götiska operan Yngve. Ewalds inflytande
är ju äfven märkbart i skådespelet Gustaf Adolph och Ebba Brahe,
som förelåg färdigt i jan. 1788.
Fabeln Byxorna, som i mars 1788 omtalas som färdig, har
säkerligen gifvit anledning till att årets prisämne i Pro sensu
com-muni (St.-P. 1788, n:r 270) sattes till »Fabel, som visade löjligheten,
af högmodet öfver gammal börd, en fördom så stridande emot allt
Sundt Förnufts bruk». Den kom emellertid af någon anledning att
blifva liggande och infördes först 2 1/s år senare i St.-P. (1791, n:r
151). Hela den skämtsamma inledningen om fri öfversättning och
imitation torde först då hafva tilldiktats, ty den innehåller en del
hänsyftningar på en samma år förd tidningsfäjd (om det från Butler
öfversatta poemet ’Nyare krigskonsten’)2. I de 1791 skrifna
anmärkningarna till poemet förekommer följande trovärdiga uppgift om dess
tillkomst: »Vill man ej tro, at jag länt min Fabel från Danska språket,
kan man göra som man vill. Svårt vore ock nu at visa up
Originalet, hvaraf jag endast har tagit en afskrift för 12 år tillbaka».
Det är äfvenledes i dessa anmärkningar, som Kellgren fäller det ofta
1 Porthan till Lidén W/Q 1788. E. Lagus, Bref fr. H. G. Porthan till
samtida, (Skrifter utg. af Sv. Litteratursällskapet i Finland, 38, sid. 143).
2 Se St.-P. 1791, n:r 72, med följande polemik i Dagligt Allehanda, n:r 76
och St.-P., n:r 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
