Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Verner Söderberg,
Hela hymnen till denna »souffle divin» utmynnar till slut i en vanlig
rokokoskildring af huru Iphis i en herdestund träffar sin nymf. Trots
denna grundstämningens genomgående olikhet äro de af Hellen
Lindgren påpekade öfverensstämmelserna i uppslag och vissa detaljer
oemotsägliga1. Inledningsstroferna besjunga i båda dikterna, delvis i
alldeles motsvarande uttryck, hvad Lindgren kallar »världens
metamorfos genom kärlekens fantasibilder». Emellertid äro likheterna —
på hvilka Lindgren ger flera prof — ej större, än att man kan nöja
sig med att tala om reminiscenser från den af Kellgren ifrigt
studerade och en tid synnerligen högt uppskattade Dorat2. Likheterna
framhäfva emellertid endast den djupgående grundskillnaden, och man
märker, huru det nya innehållet alldeles spränger de gamla formerna,
här representerade af rokokosceneriet.
En annan källa till denna dikt tror sig Lindgren finna hos
Thorild, och han sammanställer som bevis härför titelns ord
»Inbillningens verld» med titeln på Thorilds åt Kellgren 1784 tillegnade dikt
»Inbillningens nöjen» samt anför ur denna senare »sferernas eviga
harmoni» och andra uttryck för skaldens starka känsla af naturens
lif. Någon direkt påverkan förefaller emellertid här osannolik. Om
»sferernas harmoni» kunde en skald väl tala oberoende af allt
inflytande från Thorild, och redan innan denne offentligen framträdde,
hade Kellgren i Vitterhetsakademien täflat med en dikt, som bar
namnet Målning af Inbillningsnöjen. Och för att »ur djupet höra
mörka andars skri» behöfde Kellgren ej påverkas af Thorild; sådana
urgamla poetiska bilder mötte honom redan hos de latinska skalder,
han lifvet igenom hängifvet läste och beundrade.
Till en öfversikt af Kellgrens studier torde ock höra några ord
om graden af hans bekantskap med den tyska litteraturen. Numera
1 Hellen Lindgren, Kellgrens ’Nya skapelsen’ och dess källor, i Svenska
Dagbladet, 1897.
2 Jämte Anacreon och J. B. Rousseau åberopar Kellgren äfven Dorat som
försvar för ett af Flintberg anfallet uttryck i dikten Vid första besöket i Herr
Sergels atelier (St.-P. 1780, n:r 140), och 7? 1780 skrifver han till Clewberg för
att egga honom till ett epigram mot Flintberg: »Han kallar Anacreon för en man.
Han förlåter Voltaire och Dorat. Söta Clewberg, du har en så god malice».
Af-straffningen åtog han sig sedan, som bekant, själf i Bref till Herr Jac. Albr.
FI—g (St.-P. 1780, n:r 154), där det heter bl. a. heter:
Du har ju velat öfverse
med Henrics gamle Sångare
Du äfven tillgift velat ge
At Dorat, stackars fuskare, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
