Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare. Af E. Ingers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 E. Ingers,
varmt intresse, Stundom har han härvidlag uttalanden, som
förefalla öfverraskande moderna, och i sina pedagogiska tankar har han
mångenstädes föregripit åsikter, dem den tyska filantropinismen
senare sökte förverkliga. Deri form, i hvilken Rabener klädde sina
moraliska betraktelser, var lika så omväxlande som de förebilder,
han valde. Än berättar han en saga efter Lukianos, än tecknar han
karaktärer efter La Bruyére, en annan gång är det Swift eller
Holberg, som fått tjäna till mönster. Stundom skrifver han parodierande
afhandlingar öfver ett ordspråk eller i form af ’Försök till en
ordbok’, ofta utger han brefvexlingar mellan fingerade personer, i hvilka
det t. ex. ges anvisning på lämpligaste sättet att muta en domare,
eller lämnas en varnande framställning af, hur en ungmö kunnat
komma på öfverblifna kartan. Ibland får man prof på
lyckönsknings- och dedikationsskrifvelser till en författare, en annan gång en
parodi på de med lärda noter och klaásiska citat belastade
bykrö-nikoma o. s. v, Han saknar hvarken fyndighet eller kvickhet, men
den senare är oftast allt för urvattnad för att faila en nutida läsare
i smaken. ;
Rabener, hvars alltigenom älskvärda personlighet gjorde honom
särdeles högt skattad af alla, som närmare lärde känna honom,
hörde på sin tid till Tysklands mest lästa och beundrade författare.
Den borgerliga medelklass, för hvilken han skref, »las diese Satiren
andächtig und gesammelt wie eine weltliche Hauspostille», säger
Hettner, hvilken för öfrigt i likhet med de äldre litteraturhistorikerna
betraktar honom med en väl oförtjänt öfverlägsenhet. Göthe har i
’Wahrheit und Dichtung’ med mera rättvis uppskattning af Rabeners
ställning och betydelse inom den samtida litteraturen ägnat hans
författarskap ett sympatiskt erkännande. Han slutar med orden:
»Rabener verdient von allen heiteren, verständigen, in die irdischen
Ereignisse froh ergebenen Menschen als Heiliger verehrt zu warden».
Rabener synes först ha blifvit uppmärksammad i Sverige inom
den vittra krets, som samlades kring den unge Bergklint, sällskapet
Vitterlek. Bland dess medlemmar, som publicerade sina i allmänhet
skäligen enkla försök i Öfningar af sällskapet Witterleh (1760—63),
märkas flera, som tydligen gjort intim bekantskap med den samtida
tyska diktningen. I Öfningarne förekomma sålunda öfversättningar
från Gellert, Hagedorn m. fL tyska författare, och en af dess .mest
betydande dikter, Satir öfver svenska språket, som till författare
har Olof Strand, synes inspirerad af Rabener, hvilket antagligen
äfven är fallet med ett annat stycke, Välment reid till satyrer, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
