Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare. Af E. Ingers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Satirikern Raben er och hans svenska bearbetare. 41
samme författare uppmanar poeterna att lägga bort moraliserandet
och i stället slå sig, på den, mera lönande gratulantpoesien.
Det var också en medlem af samma sällskap, som utförde de
första öfversättningarna af Rabeners satirer, nämligen kanslisten
Ephraim Axelsson, sedermera legationssekreterare i Berlin (död 1769).
I samarbete med dåvarande lektorn vid Linköpings gymnasium Carl
Nyrén1 utgaf han under år 1763 ej mindre än tio broschyrer, som
hvardera innehöllo en längre eller kortare satir af Rabener, och
hvilka synas ha rönt en liflig åtgång.
Den först utkomna af dessa — enligt Appelblad var Nyrén
öfversättaren — bar titeln Hemlig under rättelse om är. Swifts sista
vilja och angafs såsom en öfversättning från engelskan. Rabener
låter häri Swift beskrifva en hel del narrar, dem han hade för
afsikt att ge en plats i sitt dårhus — det som skulle upprättas för
hans efterlämnade medel. Kritiken mottog skriften med loford, men
både Lärda Tidningar och Gjörwells Mercurius prisade den som
ett mästerstycke af den stora moralisten Swift Gjörwell, som
eljes i förbigående nämnt Rabeners namn någon gång, synes sålunda
ej hafva ägt någon vidare kännedom om hans skrifter.
När kort därpå den satiriska afhandlingen Gedanlcen sina
zollfrei utkom under titeln Förslag till en tulltaxa på tankar med
1 Nyrén har i Biografiskt lexikon erhållit en ganska utförlig lefnadsteckning,
hufvudsakligen byggd på hans postuma skrift ’Charakters skildringar och
minnen af sig själf, föräldrar och syskon m. fi.’ (Linköping 1336), ett arbete som
dels för de bidrag det lämnar till tidens sedehistoria, dels på grund af naiviteten
och öppenhjärtligheten i framställningssättet än i dag kan förtjäna läsas — mer
än någon annan af hans många öfriga skrifter. Han hade gjort sina studier i
Lund och där »på grund af en omättelig lärdomsambition» med framgång
försökt sig inom alla fakulteter, till dess han stannade för tidens
älsklingsvetenskaper ekonomien och botaniken. Jonas Alströmer, till hvilken han sändt sina
disputationer, gaf honom anställning i Alingsås, först som sin bibliotekarie, sedan
som uppsyningsman öfver de stora manufakturverken. Efter Alströmers död blef
han lektor i Linköping och slutligen kyrkoherde i Kuddby, där han dog 1789.
Han var en utomordentligt produktiv och mångsidig men föga begåfvad
skribent. »Om alla mina manuscripter vore på ett ställe, tviflar jag, att en häst
orkade draga dem», försäkrar han själf med en viss stolthet. I Linköpings
stiftsbibliotek finnas efter honom 81 band manuscript, innehållande så omväxlande saker
som Öfversättningar af Koran, Don Quixote, Gessners Idyller, Youngs Nattankar,
en hel rad af klassiska författare m. fi., dessutom en mängd afhandlingar i
ekonomiska ämnen m. m. Af hans tryckta arbeten har särskildt en visa, som
författades till Patrik Alströmers bröllop, på sin tid varit mycket populär och blef
flere gånger upplagd både i skillingstryck och i den periodiska pressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
