Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin och Ulrika Eleonora. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalin och Ulrika Eleonora. 51
skillia dess trogna undersåtare, och intet dömma blommans godhet
efter färgen. Wår Moder är Swensk född, Hon känner sina
Swenska barn, och fast hundrade molnfläckar skulle synas på deras
himmel, så äro de dock försäkrade, at deras Sohl fägnar dem åter med
sina strålar. Och hwarföre skulle de intet wara säkra, när wjsdom,
rättrådighet och nåd bor i deras Prinsessa, och sielfwa roligheten i
deras Samweten? Sannerligen, de Lamben äro de bästa, som minst
möda sig, och mäst gifwa sig tilfredz: De lita altid på sin
Allernådigste Herdinna; ty Hennes Ord äro Drqttninge-ord, och Hennes
Sinne kringdrifwes intet af alla wäder.
Gud är mitt wittne, Allernådigste Drottning, at mitt tahl är
ingen smickran. Hela Landet wret det samma, och är i detta måhl
färdigt, at swäria på mina ord. Det är allenast en swag gnista af
min underdånigste njt, som aldrig slocknar, så länge iag lefwer.
Jag will intet ropa på lif och blod, som så många hålla fahla i otid;
Himmelen känner mig bäst, at iag för Eders May:tz nådiga Behag
är färdig, at hel och hållen upoffra mig. Swarade lägenheten mot
min willia, så skulle aldrig någon bättre tiäna sin Nådiga Öfwerhet
och fädernesland. Min ålder står ock tilredz, ty han räknar nu
först tredie åhret öfwTer andra tölften *. Men at Argus intet längre
fortfarit i sitt skrifwande, det har de orsaker, som Eders May:tz Nåd
lärer finna skiäliga:
Först, är det Allmänna Tycket så skapadt, at det altid will
ha nytt och Argus är nu tämmeligen gammal. När en sak blir
enträgen, hon må nu wara aldrig så begärlig, så ledsnar man dock
därwid på slutet: wärlden är flyktig, Nåd och Gunst föränderliga.
Sielfwa Eders May:tz Hof är wanskeligheten underkastadt och jag
finner där ingen ting beständigt, mer än min Konungs Höghet och
min Drottnings Dygd.
Sedan, är högnödigt för en Bok, som will giöra nytta, att hon
äger loford och allmänt bifall: Hon må wara aldrig så wäl
utarbetad, har intet hon den lyckan, at komma i anseende, så uträttar
hon ingen ting. Derföre war aldrig bättre tid för Argus, at
sammandraga sina Segel, än när winden blåste som skarpast: därigenom
har han nu den enfaldiga läsarens förtroende, som kunnat slå
honom felt, om annorlunda händt.
1 Här har Ulrika Eleonora, som ej känt skilnaden mellan tolf och tolft,
nedskrifvit i margen: femton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
