Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om Runebergs ungdomsdiktning. Med Efterskrift. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.58 Otto Sylwan,
Ljunggren1 funnit en reminiscens från Leopold, och i själfva verket
härskar i hela gruppen en lon, som något erinrar om den gamla
skolans. Dock är det icke den egentligen akademiska; att imitera
denna såsom skett i ’Försynen’ kunde naturligtvis nu ej längre
komma ifråga för Runeberg. Närmare det rätta kommer
hänvisningen till Leopold, men ej häller detta är uttömmande. Mönstret
är fastmera att söka i Tegnérs reflexionsdiktning, där han
omskapat det gamla filosofiska odet med originell retorisk prakt och
stoltare lyrisk flykt.
Ett par exempel ur de nyssnämnda Runebergska dikterna må
belysa, huru äfven han, såsom Ljunggren säger, kommit under
Tegnérismens oemotståndliga inflytande2.
Så heter det i ’Det ädlas seger’:
Men fast solar ramla från de fasta grunder,
och fast jorden flyktar som en suck därunder,
och fast åskor skingras af förgätna världar,
lefver och segrar det ädla ändå.
Och i slutet af ’Trost’:
Som en främling blott ställd
i mitt jordiska frö,
skall jag blomma i tvång,
men det tvång, jag bebor,
är det sällaste tvång,
ty en gång skall det dö, —
och jag hoppas och tror3.
1 Studier öfver Runeberg i Lunds Universitets Årsskrift, 1882/83.
2 Man skulle kunna tänka på en påverkan af Schiller, enär ju R. af modern
utländsk litteratur mest sysselsatt sig med den tyska, men härvid kan Tegnér ha
varit förmedlaren, och det fins ingen anledning att lägga större vikt på Schillers
inflytande.
8 Då metern här liknar den i Tegnérs Solsång, kan det vara skäl erinra
om, hurusom Strömborg (3: 245, noten) på tal om R:s angrepp på Tegnér 1832
betonar; att detta ej hindrade R. från »att beundra mycket af hvad Tegnér
skrifvit, främst hans Sång till solen och hans skoltal». — Detta Tegnérska inflytande
på Runeberg, som framhållits af Ljunggren och före honom af Dietrichson, synes
man från finskt håll vilja förbise.* I en uppsats kallad Från Runebergs värld
(Ord och bild, 1897) yttrar Söderhjelm, att R. vid universitetet läste svenska
skalder »framför alla Tegnér och Lidner, hvilken senare en tid utgjorde hans
lifligaste förtjusning — den förre var det, som kändt, aldrig». Och i en uppsats (Finsk
tidskrift, 1901) om Runeberg och Stagnelius, hvarom strax mera, talar Estlan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
