Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Krembres i Giötaland och Konung Augis i Uppsala Saga. Meddel. af Leonard Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Konung Krembres i Giötaland och
ning. Enligt företalet ger sagan sig sken af att vara en
öfversättning af en från Island till Köpenhamn kommen handskrift, som
förvärfvats åt Sverige, men hvars original olyckligtvis under öfverfarten
gått förlorad med fartyget under Gottland. Det hela utgöres af tvp
ganska löst förbundna sagor, af hvilka den senare, Konung Angls
saga, behandlar Disas bekanta historia.
Senare fann jag äfven, att V. Gödels Katalog öfver Kongl.
Bibliotekets fornisländska och fornnorska handskrifter upptar en
handskrift af samma saga såväl i isländskt original som svensk
öfversättning (pappershandskriften fol. n. 98: 1). Genom Kongl Bibliotekets
benägna tillåtelse att få Stockholmshandskriften öfversänd till
Uppsala har en jämförelse dem emellan lätt kunnat ske. Det visar
sig nu, att Stockholmska handskrifterna, hvilka vi skola beteckna,
den svenska versionen med A, den isländska med B, sinsemellan äro
samtida, samt i någon mån, kanske ett par tiotal år, äldre än
Uppsalahandskriften, som vi beteckna med U. Sagans svenska versioner äro
hvarandra tämligen lika, ehuru de i afseende på stafning skilja sig
betydligt. Båda äro behäftade med slarf- och afskrifningsfel. Så
har afskrifvaren i A öfverhoppat ett kortare stycke af kapitlet 16,
som förekommer i U. Stafningen af personnamnen är i båda
handskrifterna vacklande. Viktigast är den upplysning handskriften A
å sitt titelblad meddelar, nämligen att sagan är öfversatt från
isländskan af N. H. D., den vanliga signatur som Nils Hufvudson Dal på
sin tid använde. Denne var under åtskilliga år anställd såsom
amanuens i Antikvitetskollegiets tjänst och sysslade för dess räkning
med afskrifter och öfversättningar från isländskan. Så öfversatte
han i juni månad 1716 Ketil Hængs saga (UB. R 697). Härigenom
är en god hållpunkt för sagans datering gifven. Väl sträcker sig Dals
litterära verksamhet ända ned till 1738, men vi tro, att sagans
tillkomst är att räkna från den tid, då han arbetade med isländska
sagolitteraturen på 171Otalet. Stockholmshandskriften A är dock ej
af Dals egen hand, såsom tydligen framgår vid en jämförelse med
andra prof af hans stil. Snarare synes samma hand, som skrifvit
den isländska texten B, äfven hafva skrifvit A.
Men huru förhåller det sig med denna sagans isländska text?
Vi skola först fästa uppmärksamheten på den omständigheten, att
A och B, hvilkas handstilar som sagdt äro påfallande lika, äfven i
afseende på texten följa hvarandra så troget, att den lucka, vi i A
anmärkt i kapitlet 16, äfven förekommer i B:s isländska text. Men
ännu märkligare är, att denna isländska text, i stället för att i egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
