- Project Runeberg -  Samlaren / 23:e årgången. 1902 /
92

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Krembres i Giötaland och Konung Augis i Uppsala Saga. Meddel. af Leonard Bygdén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frijmodigare än andra. Konungen föror[d]nade sin son Ale til Regent öfwer
Danmark och Ridgotaland, hwarest denne bygde sig en stad, och effter sitt
namn kallade honom Alaborg utan för Lima fiord. Sijna brodersöner
Brandur och Skule satte han öfwer heraderna i Norie; men siälf med sina
andra Söner bodde han mest i Småland i den by som Witala heter och
då war en mächtig stor stad. Den blef sedan af K. Torilld i Östra Giöthland
i grund förstörd och upbränd.


Cap: 3:

K. Krämbre lagar sig til utfärd.

När K. Krämbre begynte märka at åhren wordo honom tunga och
kraffterna effter handen aftogo: tyckte han för sig neseligit wara at dö
under rökhus och på hyenden, sedan han så mycket giort sit namn bekant
i så många länder. Skickade för den skull bud til alla sina underKonungar
i all Giöthaland, Danmark och Norie, och bad dem til nästa
Julgästabud med så många stora och förnäma män uti däras länder eller
de angränsande, som honom besöka wille. Konungen lät imidlertijd samla
så mycket förråd på matwaror, som för en hel krigshärs förplägning
[tilräckelig] wara kunde, och förmäles at Drottningen siälf med sina Möer
brygt både öl och miöd därtil. Fast alla, som biudne woro, med många
flere infunno sig i Witalata, och hade Konungen låtit bygga många hus
och Salar utom staden för gästerna, som eij fingo rum hos Borgarne.
Uppå första Juledagen sedan alla hade etet, steg Konungen up, tog
Julehornet i sin hand och sade:

Eder allom, mina trogne fölieslagare i mina ungdoms och mannliga
åhr, är nogsamt bekant, [h]wad wij då utrettade mot otaliga fiender, mot
fasta borger, mot glänsande glawar i etter härdade och brynior, mot
skeggaste munner och bistra upsyner, så at wora förfäder och afkommor
ej hafwa wanheder af wora namn eller af den tijden wij lefwat, och de
tijdsfördrijf wij idkat. Nu märker jag at Alfadren börjar i Småningom
återkalla från oss wora förre kraffter och rörelser så att wtj på wora gamla
dagar kunna blifwa under tryckt af dem, som wij i wora unga åhr
föraktat och under fötter trampat; men dessa då af wor wanmächtighet
blifwa lockade til hämnd emot oss. Härtil kommer at [U:ock] den omtankan,
huru litet det kommer öfwerens med wora förra dater, at sluta wor
lifstijd under tysta tak och af rök och wärma swärtade himlar, i stellet för
at som modiga kämpar at kyssa wigwallen och med herande liud intaga
wora hedersställen bland wora frammfarne namnkunniga förfäder. På
sådant sätt går resan för oss uhr detta wanskeliga mycket fortare, lindrigare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1902/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free