Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag till den senare Frihetstidens litteraturhistoria. 1. Af Ernst Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM Ernst Meyer,
N. 1 — 11, 1768—69. Denna senare periodiska partiskrift, »en
veckoskrift svarande mot sitt namn», såsom Samuel Älf kallar den, väckte vid
sitt framträdande stort uppseende och allmän missbelåtenhet, ej blott
bland mössorna utan äfven bland partivännerna. »En annan partiskrift
kallad Hatten», skrifver Lidéns vän G. Kæmpe, »kom upp vid nyåret
och röjer en ung, kitslig, partisk men nog svag författare. Dess uselhet
misshagar med skäl sjelfva det parti, för hvilket han vill fäkta. Man
gissar ej obilligt på Hr Kexelius, hvars carrière nu börjar bli tam el.
politisk. Han tror sig wäl och förstår ej bättre. Från dess hand
bör jag ock säga dig att wi framdeles hafwa att wänta en Swensk
Dunciade1. Hvad tycker du wäl om piltens tilltagsenhet? Flera
dylika snillen af samma halt gifwes här ock, som nu i en hast
blifwit ryckta ifrån sina w^itterlekar in på den politiska banan, och är
det löjeligt, om icke ömkeligt, att se i deras framkläckta foster huru
man welat combinera den klemiga Gesnerska smaken med en bitter,
illwillig och irraissonable parti-anda». — Och föga vänligare stämd
är Gjörwell: »Hatten är», skrifver han, »rent af en uselhet af Kexél,
som kunde hedra sig, men är bara en klubblöpare». Det mesta i
Hatten är af Kexél; åtskilliga stycken äro dock insända. Såsom
Sylwan med rätta anmärker2, kan man dock knappast instämma i
allt det klander, för hvilket denna skrift blef utsatt.
Emot en anonym hattskrift, ’Lettre d’un suédois demeurant à
Londres’, dat. 8 Dec. 17663, hade en replik, ’Remarques sur un écrit
qui a pour titre: Lettre . ./, 1767 utkommit. Denna senare skrift,
som anses vara af G. G. Warmholtz4, blef i början af året 1769
föremål för ett svar, Observations en for me de lettre .. ., hvars för öfrigt
okände författare häftigt men ganska talangfullt angrep
mösspolitiken och särskildt den sista riksdagens Finans- och allians-politik.
Denna skrift anmäldes i rådkammaren af Friesendorff d. 21 jan.
nämnda år5. Kort därefter öfversattes den till svenska, och af ett
bref till Lidén framgår, att öfversättningen gjorts af Kexél.
Schönberg skrifver nämligen: »Emot swaret på Londonska brefvet trycktes
1 Obekant, hvarpå detta syftar.
2 Sv. press, hist., sid. 461.
3 Dena skrift är enl. Warmholtz af G. F. Scheffer; enl. Apelblad af v. Hess.
Enl. Klemmings anteckningar i K. B:s ex. är Scheffer förf., och skriften
utkommen i Berlin 1767.
4 Detta namn är af Klemming åtecknadt KB:s ex. — Jfr den karakteristiska
uppgiften i Bibl. hist. sv.-goth.
5 Gahms Saml. af förbjudna böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
