Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några kvarlefvor af svensk dramatik från sextonhundratalets slut. Af Sigrid Leijonhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några kvarlefvor af svensk dramatik från 16OOtalets slut. 45
byggnad, rimflätning och rytm. Detta är isynnerhet fallet med den
första af dessa scener; Dygden, som i U genomgående talar på
alexandriner, har i K öfvergått till en mera sångbar rytm, åttaradiga
jambiska strofer. Men äfven i den senare, där öfverensstämmelsen
mellan U och K i det hela är större, är det ett undantag, att de
språkliga uttrycken eller ens rimmen sammanfalla.
Alla dessa olikheter till trots är det dock påtagligt, att ett
sammanhang måste finnas mellan de båda festspelen. Samma personer
uppträda i de motsvarande scenerna i ungefär samma ordning, och
tankegången i deras deklamationer är i hufvudsak den samma.
Därtill komma formella likheter, sådana som att musernas sång, där
hvarje sånggudinna har sin strof, såväl i U som i K är en af de
vid IGOOtalets slut så omtyckta ekosångerna. Enstaka fall af
öfverensstämmelse i uttryck äro äfven här att märka. Prologens
redogörelse för I: 3 i K är t. ex. affattad i alldeles samma ordalag som
scenanvisningen till U I: 1. Och sista strofen af Apollos tal
öfverensstämmer i de båda handskrifterna så godt som ord för ord, fastän
K undviker uttrycket ’Parnassi fosterbarn’, som där i stället i
prologen användes om studenterna själfva. Öfverensstämmelsen i flera
sådana enskildheter är lika i ögonen fallande som olikheterna i
andra fall och kan endast förklaras så, att i U och K föreligga två
olika redaktioner af samma scener. Att originalet till U varit den
tidigare redaktionen och legat till grund för K, framgår äfven ganska
tydligt af en närmare undersökning.
Först är härvid att märka dateringen af U. Enligt titeln
uppfördes stycket i Uppsala den 28 februari 1686. K, som äfven
genom flera uttryck i prologen (’uppå denne ringe skådebane’ o. a.)
samt genom sina scenanvisningar anger sig som uppfördt, säges
däremot uttryckligen gälla konungens födzlo-dagh, d. v. s. den
24 november. Att studenterna anställt ett festspel till konungens
ära tidigare än det år 1689 på Karl XI:s födelsedag uppförda
Lyckopriis, framgår af orden i företalet till detta stycke: »wi hafwe en tid
tilförende det hugnelige Ámne wid wår Theaters Öpnande
förestält». De kunna nu visserligen, om uttrycken tagas i vidsträckt
bemärkelse, tillämpas ej blott på K utan äfven på U; men då det
tryckta festspelet på titelbladet anger sig som ’af Dän Swänska
Theatern dansat ag anstält’, ligger det närmare till hands att antaga att
med ^uttrycket ’wår Theater’ just menas den svenska teatern i
Lejonkulan i Stockholm’, ej studenternas Uppsalascen. Då K dessutom
liksom Lykko-priis är skrifvet för konungens födelsedag, ej för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
