Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några kvarlefvor af svensk dramatik från sextonhundratalets slut. Af Sigrid Leijonhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Sigrid Leijonhufvud,
namnsdag, och något annat stycke afsedt att fira denna dag icke
finnes bevaradt, torde det ej vara för djärft, att tillämpa de citerade
orden på K och i dem se ett bevis för, att stycket uppförts före
1689 och i Stockholm. Det senare antagandet bestyrkes för öfrigt
af ett uttryck i riddarnes sång, som afslutar den första akten i K:
»Ja, prijsa må tu, rijke stoor, Tin konung, som här hoss tig boor».
Men man skulle kunna gå ett steg längre och tolka uttrycket ’vid
vår teaters öppnande’ så, att stycket uppförts vid första
representationen å den svenska teatern. Härmed skulle då svenska
dramatikens historia vara riktad med den upplysningen, att studenterna
började sina Stockholmsrepresentationer den 24 november 1686,
eftersom man redan vet, att de först detta år började uppträda i
Lejonkulan1. Men häraf följer, att U, uppfördt den 28 febr.2 1686,
är en äldre redaktion än K, som åtminstone i Stockholm icke kan
hafva uppförts tidigare än den 24 nov. samma år.
Af en närmare jämförelse mellan de båda handskrifterna
framgår äfven åtskilligt, som bestyrker antagandet, att K, hvad de
motsvarande scenerna beträffar, är en senare bearbetning af U, afsedd
att uppföras i Stockholm. Såväl den yttre formen som
idéinnehållet lämna bevis härför.
Lusus sceniciis af 1686 och K höra till samma grupp inom
studenternas dramatiska arbeten som Lykko-priis och de båda
festspelen till Lindskölds ära; de ansluta sig på det närmaste till de först
vid Kristinas hof hos oss införda balletterna. I Lykko-priis, som på
titelbladet säges vara ’dansat ag anstält’, omväxla musik, sång och
dans med. deklamation; rollförteckningen i slutet upptager sirener,
muser och gratier såsom ’sångpärsoner’. I alla tre styckena är det
företrädesvis alexandrinen, som användes af de icke sjungande (det
är blott Wallenius, som i sitt festspel af 1688 en gång efter
Stjernhjelms förebild försöker sig på hexameter). Samma omväxling
mellan alexandriner och mera sångbara rytmer företer också
l:a’inträdet’ i U, medan däremot K, såsom redan nämnts, i motsvarande
scen och i hela l:a ’öppningen’ undviker alexandriner. Denna
olikhet mellan U och K låter förklara sig, om K betraktas som en
omredigering af en äldre text (U) i syfte att ersätta deklamation med
1 Nodermann säger visserligen i sitt anf. arb. (s. 5) att »föreställningarne
började öfverflyttas till Stockholm 1685»; men hvarpå han stöder denna uppgift,
är mig obekant, då anförda källskrifter uppgifva 1686.
2 28 febr. kan möjligen vara felskrifning för 28 jan., konungens namnsdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
