Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den börjande reaktionen mot nyromantiken. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den börjande reaktionen mot nyromantiken
(C. A. Hagberg mot Almquist och Atteebom)
AF
KARL WARBURG.
I slutorden till B. E. Malmströms Grunddragen af svenska
vitterhetens historia skrifver G. F. Bergstedt:
Man kan säga att 183Otalet var fosforismens stora tid. Skolan stod
då på höjden af sin makt och hade inflytelserika vänner på samhällets
höjder, hvaremot dess motståndare dels försvunnit, dels sällat sig under
samma politiska tana; ’Thronen och altaret’ var inskriften på detta banér,
och grundsatserna desamma som styrde den allmänna restaurationspolitiken
i Europa. Att värna monarkismen mot den fruktade demokratien, med
hvilken för detta parti all politisk frihet var liktydig, och att skydda kyrkan
mot otron, hvarunder man innefattade hvarje rörelse af fri forskning och
fri tanke, var målet för detta nya intelligensens ridderskap, som med
en-thusiasmens hängifvenhet slöt sig till bördsadeln och gemensamt med denna
ropade sitt odi profanum magus och sträckte sina lansar mot de plebejiska
anspråken. I denna rigtning hade skolan utbildat sin verldsåskådning, sin
spekulation, och skulle äfven gerna velat ombilda historien. Den
empiriska forskningen och det exakta tänkandet voro aldrig hos henne rätt väl
anskrifna, och stodo fientligt mot hela hennes tankerigtning; de kunde på
sin höjd passa för den låga nyttans trälar, på hvilka den högre
intelligensen endast med ömkan såg ned från den intellektuella åskådningens
rymder, där den vaggade sig i salig ’sjelfbespegling’.
Denna öfverförfinade humanism har utan tvifvel haft sin stora
uppgift att utföra i den menskliga ordningens tjenst: den drog genom sitt lätta
och sirliga väsende till sig många sinnen, som skulle hafva låtit skrämma
sig af strängare studier, den gjorde odlingen lockande och utbredde
smaken för skön litteratur och sköna konster; men någon kraftig produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
