Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliografiska anteckningar om Olof Rudbeck den äldres anatomiska skrifter och striden med Thomas Bartholin. Af Joh. G. Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Olof Rudbeck d. a:s anatomiska skrifter. 47
luniborum, omni seculo incognita dt anno 1653, 1654, & 1655 ah
ipso Lugduni Batavorum dt- Uosaliœ inventa, describit. Ubsaliæ,
impensis Johannis Pauli academiæ typographi, anno 1657.
Duodes. 72 sidor (1—72). Skriften är daterad Uppsala den 10
sept. 1657. — I denna skrift redogör Rudbeck för tiden för sina
upptäckter: okt. och nov. 1650 samt jan. —april och sept.—nov. 1651,
och huru därvid tillgått. Angående själfva tvisteämnet säger han,
att hvarken Bartholin eller annan gjort anspråk på att hafva
uppdagat »väsa serosa sterni, œsophagi, intestini recti, pericardii,
lum-borum, costarum», utan att alla hafva tillerkänt Rudbeck äran af
dessa kärls upptäckt; däremot har Bartholin upptäckt »väsa serosa
circa venas axillares»; hvad tvisten mellan Rudbeck och Bartholin
gällde, vore upptäckten af »ductus aquosi sive väsa serosa hepatis»
(sid. 10 f.). Klart och öfvertygande framlägger Rudbeck sina bevis
för, att prioriteten bör tillkomma honom, samt påvisar, att Bartholin
icke kan anses hafva gjort någon upptäckt å de af honom anförda
dagarna den 15 dec. 1651 samt den 9 jan. och den 28 febr. 1652,
enär Bartholin vid dessa tider ej kommit till insikt om
lymfkärlens natur och betydelse. Slutligen redogör Rudbeck för
sina anatomiska studier under åren 1654—56. — Den 23 maj 1677
skrifver Rudbeck till Magnus Gabriel De la Gardie: »giören sosom
iagh giorde mot H. Bartholinum, nemligen datt 3 swaret iagh honom
gaff war en trykt epistel honom sielff didicerat ok tilskriwen, där på
han aldrigh swarade effter han sågh migh foracta alla hans piker
och skamlösa ordh ock allena gek på hufwudhsaken, den han ej kunde
refutera». — Rudbecks Epistola ad Bartholinum är mycket sällsynt,
dock äro af densamma, såsom tryckt och utgifven i Sverige, några
flera ex. härstädes kända än af hans Insidice och af Messis aurca
1654; 3 à 4 ex. hafva under ISOOtalet varit synliga i
bokauktionskatalogerna ; ex. finnas i Kungl biblioteken i Stockholm och
Köpenhamn, univ.-bibl, i Uppsala och Lund, i Göteborgs bibliotek samt
hos friherre P. Hierta och hos mig; ett ex. medföljde grefve Riants
boksamling till Amerika.
Såsom nästa stridsskrift bör upptagas följande af Bartholins
lärjunge Georg Seger författade skrift:
Georgi Segcri Thorunensis dissertatio anatomica, de quiddi†ate
& materia lymphce Bartholiniance, cui accessere epistolce doctorum
virorum de cadem lymplia. Hafniæ, sumptibus Petri Hauboldi bibl.
excudebat Petrus Hakius academ. typogr. CKHOCLVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
