- Project Runeberg -  Samlaren / 25:e årgången. 1904 /
85

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Runebergs förebilder. Af Johan Mortensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till Runebergs förebilder. 85

de flesta som behandlat dessa frågor.1 Söderhjelm, i sin föröfrigt
förträffliga framställning, förefaller mig icke fullt klar i denna punkt.
Å ena sidan framhäfver han visserligen vid behandlingen af
Elg-skyttarne och Hänna vissa partiella likheter med Voss och Goethe,

1 Här följer en kort resumé af den samtida svenska kritikens ställning till
denna fråga. När Elgskyttarne utkommo, påpekade den svenska kritiken, att
det förelåg en likhet med de tyska hexameterdikterna. Så yttrades i Nya
Argus (31 okt. 1832): »Hr Runebergs nu utgifna poem, en imitation efter
Hermann och Dorothea af Goethe eller Luise af Voss» ... Det är på detta
yttrande, som anspelas i Heimdall, 31 Dec. 1832, i enrescension af Elgskyttarne
troligen af Rydqvist, då det heter: »I ett annat blad har blifvit sagt, att
Elgskyttarne är en efterbildning af Voss’ Luise och Goethes Hermann und
Dorothea. Ingen som läst de tyska dikterna kan undgå att göra samma
anmärkning’. .. Herr Runeberg, utan att kunna göra anspråk på en plats vid
dessa mästare, synnerligast vid Goethe, är dock vida mer än en vanlig imitatör.
Hans arbete har i framställningen och maneret någon likhet med båda de tyska
episka idyllerna, det är svårt att säga med hvilketdera mest, men det har icke
blott ett själfständigt ämne, men också en egen ton ... Hr Runeberg har följt
Walter Scotts föredöme att i en gifven lokal söka sig en grund och från
nationliga egenheter hemta en mera enskild karaktär. Han har för detta ändamål valt
landtbygden af sin hemort, Finland. Härigenom har han å ena sidan fått ett
ämne, som var nytt, samt å den andra sluppit att infalla i härmning, hvad
behandlingen i dess helhet angår.» Rydqvist har här, om ock summariskt, på ett
förträffligt sätt angifvit Runebergs förhållande till de tyska skalderna. Runeberg
själf upptog emellertid denna kritik mycket illa och har senare 1874 muntligen
till Stbömborg (se anf. arb. 3: 159, noten) sagt, att allt hvad man då sade om
honom i Sverige vore bara »pjåsk» — ett yttrande som dock närmast tyckes vara
riktadt mot Beskows artikel i Nya Dagligt Allehanda: ’Den nya stjernan i öster’,
i hvilken han besvarade Ruuebergs anmälan af Sveriges anor. Att emellertid
dessa uttalanden icke gingo honom likgiltigt förbi, visas däraf, att han i Helsing/.
Morgonblad, 3 febr. 1834, yttrade sig mot en annan liknande sammanställning, i
det att Rydqvist i Sv. Litteraturföreningens tidning 1834 påstått, att de idyll och
epigram betitlade dikterna voro öfversättningar från serviska original. »Han ville
yttra sig emot denna åsikt icke för att därignom förfäkta någon i allt fall
likgiltig origmalitet, utan för att rätta misstag, som med skäl kunde anses
förnärmande ömtåligare intressen än blott litterära». Runeberg fann nämligen i dessa
sammanställningar; att man beröfvade honom hans originalitet och förklarade
honom för en litterär tjuf. Just detta senare yttrande återfinner man i ett bref
från fru Runeberg 16 okt. 1833 (Strömb., 3: 247) angående Beskows
ofvannämnda artikel: »troligen kommer mängden att anse det [ovettet] väl förtjent,
ehuru det till stor del går åt honom.. . som litterär tjuf».

Fast han således lade dylika saker på sinnet och var i hög grad känslig
för kritik, har han dock märkvärdigt nog ej fullständigt bemött den
framställda likheten mellan honom och Voss och Goethe. Endast angående
förhållandet till den förre har han offentligen tagit till orda, och det först 1876 i
Helsingfors Morgonblad af anledning, som framgår af hans egna ord:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1904/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free