Print (PDF) - On this page / på denna sida - Till Runebergs förebilder. Af Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Johan Mortensen,
detta tillägnande som når sin höjdpunkt med Viktor Rydberg. Ty
ehuru det visserligen är sannt, att det finnes svenska skalder före
Runeberg, som lärt af honom — Geijer har säkert tillägnadt sig drag af
hans personlighet; hans inflytande på Atterboms lyrik och i
Lycksalighetens ö är äfven starkt i ögonen fallande, och flere liknande
exempel skulle kunna anföras — så är det dock först med
Runeberg, som en hel sida af Goethes väsende finnes representeradt i
svensk dikt.
Den sida af Goethes diktning, till hvilken man med lätthet
finner en parallel i Runebergs, är den antikiserande riktningen.
Elgslcyttarne, Hanna, Kungarne på Salamis hafva så stora likheter
med de tyska hexameterdikterna och de antikiserande dramerna, att
alla forskare varit tvungna att söka en förklaring till detta
förhållande. Men man har ständigt nekat, att Runeberg fått några
impulser från det hållet; likheten skulle bero på gemensamt inflytande
från antiken. Att så emellertid icke är fallet, skall sedan visas. Utan
Voss och Goethes dikter är Elg skyttarne och Hänna oförklarliga.
Men säkerligen inskränker sig icke Runebergs skuld till Goethe
härtill. Det finnes andra drag hos Runeberg, som nästan
ovillkorligen peka tillbaka till tyska klassisiteten och speciellt till Goethe.
Det finnes en allmän likhet i konståskådningen, hvilken kommer
fram ej blott i Runebergs dikter utan äfven i hans kritiska
arbeten, då han i motsats till Tegnérismen betonar objektiviteten
och det plastiska i konsten, så utmärkande äfven för Goethe.
Runebergs religiösa uppfattning, sådan den framträder i den gamle
trädgårdsmästarens bref och i legenderna, har äfven drag gemensamma
med Goethes, nämligen den instinktiva motviljan för asketismen,
betonandet af världens skönhet samt den allmänt humanitära
uppfattningen af religionen. Skillnaden, att den ene är panteist, den andre
teist, spelar därvid icke stor roll. Äfven Runebergs produktionssätt,
hans lugna sofrande af intrycken, hans långa bärande på dem, innan
han gifver dem ifrån sig, påminner i hög grad om Goethes.
Goethes inflytande låter äfven spåra sig i Runebergs lyrik. Det
har där sällat sig till Herders och hjälpt honom att djupare och
finare uppfatta det folkliga, i hvars återgifvande Goethe var en så
stor mästare, särskildt under sitt tidigare lif. Söderhjelm har
påpekat Goethes inflytande genom Werthers Leiden på Svartsjukans
nätter. Wrangel framhäfver, att Goethe är den förste som i tysk
litteratur användt den femfotade trokéen, hvilken för Runebergs
diktning spelar en så stor roll. Men säkerligen är det mycket
annat, som finner sin förklaring genom studiet af Goethe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
