Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Runebergs förebilder. Af Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Johan Mortensen,
Det tyckes mig, som om denna scen hade en allmän likhet med
spökscenen på terassen, då Hamlets faders vålnad kommer (äfven
han kommer ju sora en dröm), och Hamlet gör en jämförelse
mellan konung Claudius och sin egen far: Min faders broder, mer ej
lik min far, än jag är Herkules.
Likaledes finnes det allmänna likheter mellan Runebergs
poetiska diktion i femte aktens första scen och i liknande scener hos
Shakespeare1, fast stämman hela tiden är Runebergs.
Tekmessa.
Du såg de båda unga furstarne, min son och den,
som blef hans vapenbroder, bägge smyckade
till strid i bytta skrudar. Säg mig, lyste de
förmärkbart öfver mängden?
\
Ledsvennen.
Som på himlens hvalf
Orions tvänne stjärnor.
Tekmessa.
Och mellan dem,
de två; dem sjelfva, såg du ingen skillnad barn?
Fanns hos den ena eller andra ingenting,
som gaf ett företräde? Bar den ene ej
sitt hufvud högre, syntes lian ej skönare
till skick och anlet, manlig mer och mera djärf,
bekräftande med blickens trots sin bärskarbörd?
Hur var det, gosse? . . .
Ledsvennen.
Då säger jag, att ingen fanns, som kunnat se
hos någondera af de båda drottarne
i glans, i kraft, i ädelt skick en olikhet;
men som två örnar, kretsande kring fjällets topp
så lika voro båda. Pansarskruden blott
och deras hjälmar, olikt prydda, skilde dem.
I dessa strofer finnes en viss likhet med den
Shakespeare-Hag-bergska retoriken. Den visar sig i ett visst begär efter djärft åskåd-
1 Jämför t. ex. i Hamlet det stycke om Priami död, som skådespelarne
deklamera för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
