Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837 — 45. Utg. af Marius Kristensen och Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.30 M. Kristensen och R. G:son Berg,
tjenstgöra för Biskopen. Jag bör dock icke förtiga, att jag hade
mycken tillfridsställelse. Af 115 ynglingar syntes de fleste välartade
och vakna. Många tycktes äfven lofva ganska mycket. Deras
kunskaper voro också rätt goda. Vår närvarande Rector1 är en utmärkt
skollärare och har förstått att också bringa de öfriga lärarne till en
verksamhet, som hos lärjungarne bär goda frukter. Hela denna
förrättning gaf alltså anledning till rätt mycken glädje. Det är icke
första, men väl femte eller sjette gången jag fullgör den samma.
Jag är således väl bekant med en stor del af ynglingarne och några
af dem har jag med förnöjelse följt ända från deras inträde i skolan.
Det har ett eget intresse med sig att på detta sätt följa en ung
menniska, utan att han sjelf märker det. Många, kanske den största
delen svika de förhoppningar de till en början gifva, andra lofva
litet, men hålla mera. Jag har några älsklingar, af hvilka jag väntar
mig det aldrabästa. En sådan har i dessa dagar blifvit student;
jag är rädd om honom som om min ögonsten. En annan äldre —
han är icke uppdragen vid skolan i Lund — blef i går prest och
ingår äfven vid universitetet. De skall se honom, om De nånsin
mera kommer till Lund. Ett renare fromare ansigte kan icke finnas.
Han påminner om det ansigte, som i målning plägar gifvas åt
Honom, som var mensklighetens urbild och fulländning. Må min unge
vän hafva framgång och välsignelse! Må han verka mycket godt!
Han behöfves väl. »Säden är mycken», var det ord, med hvilket
vår gamle biskop i går tilltalade dem, som blefvo ordinerade till prester.
.....en man, till hvilken jag står i mångfaldig förbindelse,
håller på att lemna detta jordiska .... En stor, af mig mycket
afhållen familj försättes derigenom i sorg och till en del äfven i
bekymmer. Då den krets, i hvilken jag dagligen umgås, tillhör denna
familj, ,så är väl ingen julglädje att förvänta. Härtill kommer ett
enskilt bekymmer. Mannen är ägare af det hus, i hvilket jag bor.
Dör han, så blifver huset utan tvifvel såldt, och jag och mina böcker
och min kyrkhistoria och min lampa äro husvilla. Jag bequämer
mig väl aldrig att köpa hus, och någon så god lägenhet som den
jag har, får jag väl aldrig att leja.
Lund 31/i2 1837.
Huru gör jag med häftet af Nordisk Tidskrift? Det gör mig
ondt att Deras exemplar skall blifva defect. Vid sådant svider
Karl Gustaf Berling (1809—63).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
