Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837 — 45. Utg. af Marius Kristensen och Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 M. Kristensen och R. G:son Berg,
icke, som många andra, derföre visa honom mindre tillgifvenhet.
Han har skrifvit några svaga vers till Biskop Faxe. Han har hållit
några ännu svagare tal. Han har låtit undfalla sig några
obetänksamheter. Härföre vända honom många, bättre och sämre, ryggen.
Jag kan det icke. Jag har visst icke den glädje af honom som jag
väntade; snarare sörjer jag, då jag i honom betraktar den ruinerade
storheten. Men jag finner ännu hos honom oändligt mycket
förträffligt och herrligt, och han skall åtminstone icke i mig finna en
kallare vän än fordom.......
......Jag reser med Tegnér till Wexiö. Men blott på få
dagar. Lördagen d. 30 d:s begifva vi oss åstad. Längre än till
Lördagen till 7:de Juli kan jag ej vara borta.
Lund V? 1838.
Som De ser är jag ännu här. Tegnér reser långsamt. Han är
i dag hos en Friherrinna Schwerin, der jag i morgon träffar honom,
för att sedan med honom draga vidare. Förr än d. 6 komma vi
icke till Wexiö. Jag har redan med honom dagtingat, att d. 10 om
aftonen resa från Wexiö. Kortare kan jag icke blifva hos honom.
Det håller hårdt att så snart slippa lös.
Lund 16/s 1838.
Min plan är följande. I denna och nästa vecka är jag
upptagen af något skrifven, som måste vara färdigt innan min stora resa
börjas. Vädret är i alla fall icke gynnande för resor. Liksom förra
året stormar och regnar det alla dagar. Måndagen d. 27 eller
Onsdagen d. 29 går jag öfver till Köpenhamn. Mån- och Onsdagar äro
ångfartygets ordinära dagar till Köpenhamn. Jag bärer ett eller
annat smått arbete med mig och kan blifva hos Dem till omkring
d. 5 September. Efter denna dag är hvarje timme mig dyrbar. För
Stockholmsresan återstår mycket att besörja och jag ser i andan
huru trångt och tungt allt blifver mig. Jag önskar knapt nu mera
något annat än att jag väl vore i ro i Stockholm. Tanken om att
skola för en hel lång vinter skiljas från Lund och Upåkra och
utsigten till sundet och många goda och vänskapsfulla menniskor
börjar allt att pressa hjertat. Dock det måste ske och här hjelper
intet vemod. Jag hoppas De skall finna mig rask och glad, De skall
finna »den gamle Reuterdahl» och att vi således skola tillbringa
några dagar samman som för oss båda äro vederqvickande och
stärkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
