Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837 — 45. Utg. af Marius Kristensen och Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Reuterdahls bref till fru Molbech. 161
att röra sig. På marken framtittar till och med en smula grönt.
Ännu kan man dock icke stola på årstiden. Jag är viss att vi ännu
hafva mycken köld, regn och storm att vänta. Förr än detta är
förbi vill jag ej gerna begifva mig på Skåneresan. Till några
små-resor har jag deremot god lust. I slutet af Maj eller i de
aldraförsta dagarne af Juni beger jag mig deremot utan allt tvifvel nedåt.
Sth. 26/5 1839.
Min afresa från det medlersta Sverige till Skåne är nära
förhanden. — — — Jag har tillbragt angenäma veckor sedan jag
sist skref. — — — De första veckorne använde jag till afslutande
af åtskilligt som förr var börjadt. Sedan gaf jag mig ut på
små-resor. Jag har sett en del af städerna vid Sveriges praktfullaste
insjö Mälaren. Pingstdagen var jag i Strengnäs, en gammal
biskopsstad med en ny biskop. * Den senare skulle just på pingstdagen
invigas. Det skedde af erkebiskopen (Wallin) med stor skicklighet
och stor högtidlighet. Bekantskapen med den nye biskopen, som är
en högst förträfflig man; var för mig mycket kärt. Stället är som
stad högst obetydligt, men har det aldraskönaste läge i en vik af
Mälarns södra strand. Från Strengnäs reste jag till Westerås, en
annan biskopsstad norr om Mälaren, större än Strengnäs men icke
så väl belägen. Också der tillbragtes bland goda och till. någon
del intressanta menniskor några behagliga dagar. En af lectorerna
vid Westerås Gymnasium är den gamle Landshöfding Järtas son,
en ganska god historicus. Han var under mitt vistande på stället
min värd och gjorde mig förliden Fredag sällskap till Stockholm,
der vi båda med mycken hjertlighet mottogos af den gamle Järta.
Jag har således för tredje gången hållit mitt intåg i denna präktiga
stad. Det sista intåget var det skönaste. Då jag första gången, i
September månad förra året, dit anlände höll naturen på att vissna.
Då jag för omkring en månad sedan återkom från Upsala låg is på
alla vatten och snö här och der på fälten. Nu står våren i sin
fulla prakt öch klarhet. Avenuen till Stockholm från Mälaren är
obeskrifligt skön. Ooh nu då allt är lif och rörelse, då ett halft
dussin ångfartyg korsa hvarandra, då hundratals andra större och
mindre fartyg spela på den stilla vattenytan (mellan de höga bergen
blifva vågorna aldrig rätt stora), nu är det skönare än någonsin att
komma till Stockholm. Och på andra sidan ligger Djurgården med all
1 Hans Olof Holmström (1784—1855).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
