Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litterära inflytelser på Tegnérs Svea. Af Bernhard Risberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Bernhard Risberg,
Ljunggren tyckes mena,1 utan den dag, då skaldens syn får
fullbordan.
De allra sista stroferna med sin apostrof till Sveriges Karlar,
som tänkas köra Karlavagnen, innehålla, som bekant, i sluttanken
en anknytning till Kellgrens berömda Kantat den 1 januari 1789,
där Svea tänkes tala till det nya året; men Tegnér synes närmast
vara direkt påverkad af ett parti i Nordforss sång 1810, hvilken
visserligen å sin sida står i stor skuld till Kellgrens Kantat. De
åsyftade verserna därstädes lyda:
Han [o: Carl XIII] klagar: »Svithiods folk, är då den dag så nära,
Då bland nationerna ditt namn försvinna skall?
Hvad? Jag den siste bli att Gylfes krona bära?
Jag skulle dagen se af fosterlandets fall?
Har fåfängt då en stolt och ärofull nation
För frihet och bestånd i alla skiften lågat?
Men, till sin undergång, om nu din dag är skriden,
Ej nog att himmelen må ända mina dar;
Nej, förr’n en hädisk röst dig med det rop skall gäcka:
Se här den stolta föll, som sekler trotsat har!
O, må jemväl dig själf en evig natt betäcka
Och evigt bli förglömdt, att Svithiod nånsin var!
Man finner, huru öfverensstämmande tankegången och delvis
äfven uttrycket är i de Tegnérska stroferna
Men var ert minne, var er dygd förgäfves,
Skall Svea falla här i tidens höst,
En slaf bland folken utan namn, och kväfves
Er hjältelåga evigt i dess bröst; —
Då styren stjärnbeströdda tistelstången
Mot hafvets afgrund med förtvifladt mod,
Att med vår jord vår skam må bli förgången
Och ingen veta, hvar ert Svea stod!
Men man finner också, hvilken himmelsvid skillnad det är mellan en
matt och en gUinsande diktion.
1 Sv. vitt, häfder, 4: 277,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
