Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redogörelse för Sällskapets årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svensk litteratur i allmänhet på en högre ståndpunkt, hvarför man inte
bör dröja längre än nödvändigt. Ty man torde kunna förutsäga, att
sedan en dylik serie af svenska författare kommit ut, skulle man inte vidare
behöfva riskera sådana upplagor som den nyss utgifna jubileumsupplagan
af Runebergs skrifter. Men det behöfs en allvarlig insats, ty sinnet för
korrekt text är sorgligt svagt äfven bland männen af facket i vårt land.
Öfverenskommelse med respektive förläggare tänker jag skulle kunna gå
för sig på så sätt, att det inte i alltför hög grad betungade
Litteratursällskapet. Då i alla fall inte mer än 20 år nu återstå tills klassikerna
bli fria, och under utgifvandet af en dylik stor serie detta årsantal snart
nog blir ensiffrig^ ha vi att motse den tid, då förlagsinnehafvarne måste
rusta sig till konkurrensen. Om också illustrationer bli det ena vapnet i
kampen, torde i alla fall det verksammaste bli: goda upplagor, såsom
fallet varit i Tyskland, hvarför förläggarne torde kunna tänkas icke
ovilliga att redan före 1926 skaffa sig dylika. Jag tänker mig därför två
möjligheter: antingen att Sällskapet erhåller förläggartillstånd att trycka en
upplaga till storlek endast högst obetydligt öfverstigande ledamotsantalet,
mot det att dess innehåll (i uppställning, anmärkningar m. m.) blir
förläggarens egendom, eller också att Sällskapet ombestyr en ny upplaga på
det gamla förlaget mot det att dess ledamöter erhålla hvar sitt exemplar
på ytterst förmånliga villkor. Öfverenskommelser, olika för olika fall,
torde inte vara omöjliga att ernå Att sålunda erhålla reviderade och
förträffligt kommenterade upplagor af exempelvis Bellman, Kellgren,
Lenngren, Leopold, Geijer, Tegnér, Atterbom, Stagnelius, Vitalis, Cederborgh,
vore, synes det mig, af största gagn och betydelse för allmänbildningen,
för universitetsstudierna i litteraturhistoria och nordiska språk.
1 fråga om kostnaderna för serien af äldre författare och af från
förläggare fria yngre vill jag framhålla följande, för den händelse företaget
synes ekonomiskt vågsamt. Vi bevittna tvifvelsutan endast början af ett
litteraturintresse och en biblioteksrörelse, hvilka med all säkerhet i sin
fulla omfattning äfven skola sträcka sig till äldre svensk litteratur, om
denna göres tillgänglig. För ett sådant ändamål som detta, hvilket väl
kan betecknas som fosterländskt, skulle väl Litteratursällskapet kunna
påräkna statsunderstöd åtminstone till ett belopp af 10- à 20,000 kr. årligen
under någon tid. Men äfven det statsliga mecenatskapet borde ej kunna
behöfvas omedelbart. Svenska Litteratursällskapets ledamotsantal är för
närvarande ej så stort, att inte en högst väsentlig ökning af detsamma
får förutsättas möjlig. Äfven om det Svenska Litteratursällskapet i
Finland intar en på helt annat sätt central ställning inom sitt folks
kulturvärld än detta, kan man kanske i viss mån jämföra dem med hvarann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
