Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schiller och Sverige. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiller och Sverige.
AF
E. WRANGEL.
Den 27 maj 1805 stod det att läsa i Stockholmsposten under
den allmänna rubriken »Tidningar från utrikes orter» följande lilla
notis:
Leipzig den ll:te maj. I dag erhöll man ifrån Weimar den
bedröfliga underrättelsen, att Tysklands förträfflige och allmänt älskade Skald
Schiller aflidit den 9:de i denna månad uti en häftig Nervfeber. För vår
Vitterhet är detta dödsfall en ganska stor förlust.
En liknande torftig notis hade den 25 maj ingått i Dagligt
allehanda. Stockholmsposten meddelade sina läsare ett par dagar
senare från Berlin några data ur den aflidne skaldens lefnad samt
(den 3 juni) en kort underrättelse om hans högtidliga begrafning.
Mera brukade icke den tidens press innehålla om betydelsefulla
tilldragelser inom den litterära världen. Någon minnesfest firades
naturligtvis icke här öfver den store diktaren, men väl annorstädes:
»Huru djupt saknaden af denna Sång-Gudinnornas Älskling och
Samtidens Prydnad varit känd,» — heter det i företalet till ett litet
häfte, Öfversättningar utur hof-rådet Fr. von Schillers smärre
prosaiska skrifter, som utgafs i början af år 1806, »derom vittna de
i flera Stater, till v. Schillers ära, anställda Sorgefester; ty — det
bör sägas till Tysklands heder — aldrig tillförne har någon enskild
mans bortgång blifvit med så många och rörande Högtidligheter
firad och begråten».
Öfversättaren, litteratören A. Bethén, som tre år förut tolkat
Schillers inträdesföreläsningar i Jena om Universalhistoriens studium
och ändamål samt hans afhandling om Känslan af det höga,
skildrade entusiastiskt i nämnda företal Schillers stora betydelse och
dröjde särskildt vid hans ädla verksamhet för »Menniskans
Harmoniska bildning och Lycksalighet»: hans »odödliga Snilleverk . . .
skola, såsom ett Testamente till Menskligheten, lemnas ifrån Slägte
till Slägte — de skola göra honom älskad och beundrad i alla
Tidehvarf, ibland alla Civiliserade Folkslag».
Samlaren 1905. \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
