- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
2

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schiller och Sverige. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 E. Wrangel,

Den litterära publiken i Sverige var vid tiden för Schillers död
väl bekant med hans skaldskap, såsom den här efterföljande
uppsatsen visar. Hammarsköld intygade också vid den tiden, att »ingen
af Tysklands poeter är hos oss så mycket känd som Schiller». Från
179Otalets midt börja de vittra publikationerna då och då innehålla
öfversättningar från eller omdömen om författaren till Böfvarbandet
och Trettioåriga krigets historia. Det var framför allt Gustaf
Abraham Silfverstolpe; som genom sin Journal höll allmänheten au
Courant med Schillers produktion, liksom med annan bättre tysk
litteratur. Särskildt var det storslagenheten, det äktpatetiska i den
nya Schillerska dramatiken, som här framhölls. Detta skedde icke
blott i recensionerna af de öfversatta skådespelen utan också i andra
uppsatser, där det otillfredsställande i det franskt-klassiska dramat
påpekades, t. ex. (i årg. 1800, s. 423) på tal om Adlerbeths Ingiald
Illråda, om hvilken det heter, »att pjesen har flera förtjänster,
men »skulle den åter granskas efter det ideal man bör göra sig- af
en tragedi såsom Konststycke, hvilket Schiller i sin Don Karlos
och sin Wallenstein så nära realiserat, svarar den mindre emot
granskarens önskan». Bland diktarne var det först Leopold, som
försökte sig på att öfversatta Schiller. Han följdes af A. G. Kullberg,
Franzén m. fi.1 Franzéns öfversättningar infördes först i Aho
tidningar, där man alltjämt visat intresse för den tyska litteraturen
och nu (från år 1800) ej minst för Schiller2. Så kommo Tegnér och
Geijer samt bland romantikerna Atterbom och Hedborn med enstaka
öfversättningar eller imitationer och bland den gamla skolans
litteratörer Stiernstolpe och Granberg. Vidare Nicander och Beskow,
E. W. Ruda och Elof Jedeur3. Den unga författarinnan Dorothea
Alten (gift Dunckel) debuterade 1S°2U2 med en liten samling Valda
skaldestycken af Fr. von Schiller. Också under de följande
årtiondena ser man här och där Schiller-poem framträda i svensk dräkt.

Den betydelse Schillers diktning haft för svensk lyrik kan
ingalunda mätas efter öfversättningarna. Starkast märkes hans inverkan
på Tegnér. Tegnér mötte i Schiller en besläktad ande, med ett

1 Äfven fru Lenngren synes hafva tagit intryck af Schiller, t. ex. i Mannens
fyra åldrar.

2 I årg. 1800 infördes några af de Schiller-Götheska xenierna, såsom Den
stora filosofiska frågan, öfversatt af Franzén; dennes tolkning af Trons ord
trycktes därsammastädes 1805 och Qvinnans värde 1809.

3 Sex dikter af Schiller finnas öfversatta i Jedeurs Odéum (1832).
Öfversättningarna höra till de bättre. Äfven en kortfattad biografi meddelas af Jedeur
i anf. arb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free