Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schiller och Sverige. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 E. Wrangel,
gren, Almlöf och fra Hwasser. Men Aftonbladet, som i en,längre
artikel (d. 13—14 nov.) analyserade skådespelet och kritiserade
uppförandet, gjorde gällande, att detta lämnade mycket öfrigt att önska,
hvilket visserligen till stor del skrefs på den hastiga instuderingens
konto.
En minnesfest hade på middagen samma dag anordnats i La
Croix’ stora salong i Stockholm. Och fastän, såsom det hette i
Illustrerad tidning, den var »enkel till sin anordning, kanske nästan
väl enkel», tyckes den ha varit anslående nog. Hofkapellet och
flere af hufvudstadens förnämsta sångkrafter medverkade. Efter
Rossinis ouvertyr till Wilhelm Tell upplästes af E. Swarz en prolog,
»hvari på ett vackert språk» besjöngs diktarens och dagens betydelse:
Hvad är ett sekel för ett sådant snille?
— En afton, sörjande sin flydda sol.
Sedan sjöngs af en dubbelkvartett Geijers komposition Riddar
Toggenborg. Och därefter skildrade den vittre protokollssekreteraren
Nils Arfvidsson på ett kort men träffande sätt Schillers lifsgärning.
Så följde Schuberts Des Mädchens Klage, sjungen af Fr. Arlberg;
och sist utfördes Andreas Rombergs kantat Das Lied von der Gloclce.
Arfvidssons minnestal, som både i Illustrerad tidning,
Aftonbladet och Svenska tidningen (Dagligt allehanda) fick mycket beröm,
och som man uppmanade honom att låta trycka, utkom också
följande år och utgör ett ganska vackert bidrag till den Schillerska
festlitteraturen.
Aftonbladet hade den 10 nov. en ledare om Schillerminnet.
Där påpekas den stora betydelse, som denna fest äger, särskildt i
Tyskland där Schillers namn nu utgjorde lösen för den nationella
samlingen, och där ingen skald nu var så populär som han. Också
motsvarade han — oafsedt hans frihetsglödande och nationella
diktning — tyskarnes ideal, deras abstrakta läggning och deras böjelse
att städse förbinda känslor med idéer. Trots det doktrinära patos,
som ofta utmärker hans diktning, och trots bristen på omedelbar
plastisk utformning, som gör att hans gestalter ofta sakna inre
lifskraft, är hans betydelse som skald alltjämt stor och måste erkännas
också hos oss: »Ännu i denna stund är ingen af Tysklands många
skalder så populär i Sverige som Schiller. Hans dikter anslå ännu alltid
mäktigt den bildningssökande svenska ungdomen, och hans rena
och ädla poetiska individualitet tilltalar hvarje sinne, som är öppet
för poesien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
