Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schiller och Sverige. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiller och Sverige. 7
Schillers dramatik har fortlefvat på vår scen, ehuru med
tynande lif de sista årtiondena. Bland äldre tolkningar hafva
Niganders utkommit i nya upplagor — oafsedt omtrycken i dennes
Samlade dilcter — nämligen Böfvarbandet 1862 och Orleanska
jungfrun 1890. En ny öfversättning af Wilhelm Tell utgafs i
Norrköping 1861, verkställd af A. M. Lidforss, f. Swartling. En ganska
förtjänstfull försvenskning af Don Carlos utgaf Herman Bjursten
1862; och Oscar Wijkander öfversatte för scenen Fiesco 1865.
Slutligen har Schillers ungdomsdrama Kabal ock härlek — som med
sitt skarpa blottande af samhällets orättfärdigheter blifvit af väl så
stor betydelse som hans »historiska» skådespel, och som gifvit
uppslaget till hela den följande tidens sociala dramer, Sudermanns icke
att förglömma — Litkommit 1893 i fri öfversättning af Nils Personne.
Äfven efter Beskow hafva nog svenska teaterförfattare
påverkats af Schiller, särskildt där det gällt högre patetiska uppgifter. En
estetisk utredning om hans senare dramer har af Th. Hagberg
lämnats i afhandlingen om Det historiska skådespelet (1866).
Schillers dramer torde numera hos oss oftare läsas än
uppföras. Studiet däraf begynner redan på skolstadiet. Särskildt hafva
Die Jung fr ait von Orleans och Wilhelm Tell ända från 1830- och
1840-talen blifvit använda som ungdomens läsning vid införandet i
det tyska diktspråket. De utkomma alltjämt hos oss försedda med
förklaringar och kommentarer.
Likaledes läses i våra skolor Schillers Geschichte des
dreissig-jährigen Kriegs, hvaraf också den svenska öfversättningen utgifvits
i flera upplagor (t. ex. i samlingen Böcker för folket 1865). Det
är som prof på tysk mönsterprosa detta mer än hundraåriga arbete
alltjämt äfven hos oss äger en stor betydelse. En annan betydelse
har det ock: om än, säger Nils Arfvidsson, Schillers historiska
arbeten icke hålla stånd, mätta efter modern forskningsmåttstock, så »skall
dock det varma, rena, lefnadsfriska ynglingasinnet alltid mägtigt
gripas af denna framställning. Den skall lära det att älska historien,
och det är det första, det vigtigaste steget på häfdaforskarens,
häfdatecknarens väg». Den sympati, hvarmed Schiller betraktat Gustaf
Adolf och Sveriges deltagande i det stora kriget, skall ju också
alltid bidraga att öka det Schillerska namnets glans hos oss.
Ännu ett område gifves det, hvarpå Schillers inverkan äfven i
vår kultur är af synnerlig vikt, men som hittills endast flyktigt
vidrörts: det estetiska. Den insats, han här gjort, är måhända af mera
blifvande betydelse än på andra områden; och det skulle i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
