Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schiller och Sverige. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 E. Wrangel, Schiller och Sverige.
mening kunna innebära någon sanning, hvad Hammarsköld en gång
helt summariskt yttrade, att »hans prosaiska afhandlingar äro vida
bättre än hans skaldestycken», huru absurdt detta yttrande än må
förefalla. Ej blott hans utredningar af vissa särskilda frågor — om
behaget, om det naiva och det sentimentaliska (klassiska och
romantiska) o. s. v. — hafva lagt grund till den följande utvecklingen;
det är hela hans estetiska uppfattning — hans framställande af det
estetiska eller »det sköna» såsom det harmoniska, den fullkomliga
formen för ett fullödigt lifsvärde, det rent och fritt mänskliga, och
hans betonande af det skönas och konstens betydelse för
mänsklighetens utveckling — det är denna uppfattning, som, upptagen och
vidare utbildad af romantikerna och deras efterföljare, genomsyrat
hela det följande århundradet — och skall genomsyra framtiden.
Såsom estetiker stod han före sin tid, var en profet, som
förebådade utvecklingens gång. Såsom estetiker skall hans inflytande
kanske också komma att lefva längst. Men — det må genast
tillläggas — denna sin estetiska uppfattning har han ju öcksa nedlagt
i sina dikter.
Det är vanskligt att jämföra Schillers inflytande hos oss med
t. ex. Göthes. Undantager man »Wertherismen», så äro spåren af
den senares inverkan mindre tydliga eller i detalj uppvisbara än af
den förres.
Att därför med författaren i Illustrerad tidning 1859 säga, att
»en sådan magt öfver menniskosjälen (som Schiller) har aldrig Goethe
eller Shakespeare utöfvat», våga vi icke. Ty Göthes inflytande har
gått ned till botten af kulturströmmen och säkerligen varit
mäktigare i bestämmandet däraf än Schillers. Detta gäller icke blott, i
allmänhet, utan också för Sveriges vidkommande. Men
påverkningarna från Schiller kunna lättare mätas; och de äro sannerligen stora
nog för att göra det till en plikt också för oss att nu, hundrade år
efter skalden-tänkarens död, erinra oss, hvad vi hafva honom att
tacka för: hans kraftigt patetiska dramer, hans vältaliga trettioåriga
krigets historia, hans af flammande känsla uppburna tankelyrik och,
icke minst, hans mäktiga, genomförda konst- och
skönhetsuppfattning, som blifvit en grundfaktor äfven i vårt folks estetiska
uppfostran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
