- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
10

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 Albert Nilsson,

voro bannlysta eller fantasiens vingar klippta. Denna diktning hade
plats såväl för Falstaffs breda humor som för
midsommarnattsdrömmens älfpoesi, såväl för de skäraste lyriska stämningar som för den
djupaste tragik. Själfva felen hos Shakespeare, det ofta formlösa och
bombastiska, räknade man i trotset mot de franska smakreglerna
honom till förtjänst. Man gick ned till folket igen, till den naive
bonden och till barnet. Gamla folkvisor uppsöktes och
upptecknades. Man upptäckte för andra gången antiken. Det blef en ny
renässans, en helleniserande riktning, hvilken hos Goethe och
Schiller slutade med formalism och gjorde afståndet till den förut
bekämpade fransk-klassicismen ringare.

Ett af den nya tidens mest utmärkande drag var dess andliga
eröfringslust. Den ena efter den andra af de olika landens
litteraturer eröfras och tillägnas. I detta hänseende är Goethe den mest
typiske. Som ung svärmar han för gotiken och det germanska, som
man för antiken, som äldre indrar han äfven orientens litteratur
under sin domän. Det är han, som bildar ordet världslitteratur.

Äfven Schiller var en ande, som jämt var stadd i utveckling,
och som underlade sig nya områden. Men till följd af sitt
reflekterande skaplynne och sin didaktiska tendens är han mer än Goethe
besläktad med upplysningstiden. Detta förklarar, hvarför Schiller
långt mer än Goethe slog an på gustavianerna. Goethes poesi var,
för att bruka Schillers nybildade terminologi, alltigenom naiv,
omedelbar — attribut som minst af alla passa in på fransk-klassicismen.
Afståndet mellan Leopolds reflexionsdikter och Schillers är icke så
stort som mellan den förres filosofiska poemer och Goethes Gott und
Welt. Hos Goethe möter en ny världsåskådning: Spinozas panteism.
Denna bär upp hela hans diktning. Hvad Spinoza var för Goethe
blef Kant för Schiller; Kant, som icke blott betecknar höjdpunkten
af tyska upplysningen, utan som äfven visar öfver till en ny tid.

Det erbjuder ett icke ringa intresse att i ett lands litteratur
följa utvecklingen af förståelsen för en främmande litterär storhet.
I svensk litteratur är vid förra seklets början Schiller en af de få
skalder, hvilka såväl gustavianerna som nyromantikerna med
beundran se upp till. Man kan utan öfverdrift säga, att han läses och
uppskattas mera allmänt än Goethe. En Hammarskölds hårda
kritik är i sitt slag ensam. Men det är skilda sidor af hans skaldskap,
som gamla och nya skolan värdera. Den förra ser i synnerhet på hans
förståndsklarhet och räknar honom till följd af denna i släkt med sig;
den senare finner i hans sentimentalitet, i hans känslosvärmeri och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free