- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
11

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. 11

flykt från verkligheten något af sitt eget ideal. De djupaste spåren
i vår litteratur har Schiller satt genom sin inverkan på Tegnér, en
med honom själf i mycket befryndad genius.

Först under senare hälften af 179Otalet blir Schillers namn mera
bekant för den svenska allmänheten. För den yngre generationen
började den tyska bildningen att konkurrera med den franska. Geijer
berättar i sina Minnen: »Mina systrar läste fransyska böcker. Senare
kom tyskan in, ej utan någon opposition. Men hvad skulle man göra
— sedan en äldre vän och släktinge, far till döttrar hvilkas besök
hörde till husets högtider, själf, såsom man, lärde sig språket och
däri innan kort bragte det så långt, att han föreläste oss sin egen
öfversättning af Schillers Don Carlos?» Om bland de äldre funnos
många, som saknade kännedom om tysk litteratur, blef denna brist
sällsynt hos de yngre. En man som Kellgren ägde ringa kunskap
i tyska språket; i hans ansenliga bibliotek fanns — såsom
auktionsprotokollet visar — icke en enda tysk bok. Typiskt är förhållandet
med de båda bröderna Silfverstolpe. Axel Gabriel, som var född
1762, ansåg den tyska litteraturen icke värd att studera; den tio år
yngre brodern Gustaf Abraham var medlem i den för sina tyska
sympatier kända föreningen Juntan och utgifvare af tidskriften
Journal för svensiv litteratur (1797—1801; sedan ett och annat häfte
t. o. m. 1812), i hvilken tidskrift den tyska vitterhetens rang
särskildt ifrigt försvarades. I den äfven af G. A. Silfverstolpe utgifna
Litteraturtidningen (1795 — 97) heter det i en anmälan af Schillers
i Tübingen då nyutkomna tidskrift Die Hören:

För det närvarande gifves väl ingen nation, som är mägtig af så stora och
vidsträckta litterära företag, som den Tyska; ingen äger den mängd af stora
författare i alla ämnen; hos ingen finnes i vitterheten, at blott hafva
afseende på deras förnämsta Scribenter, den classiska tonen och enfald
förenad med styrka til en högre grad; ingen fiar i vår tid gjort större
up-täckter i vetenskaperna; i ingen fästes allmänhetens upmärksamhet så
mycket på de lärdas arbeten: hos ingen annan kan således ett så stort företag
som detta utföras, så vida det nödvändigt förutsätter et stort antal af
sådana medarbetare, som i alla tider förtjena rum ibland författare af förrsta
rangen. Ingen kunde med större förtroende af allmänheten våga, at sätta
sig i spetsen för et sådant företag, än Hr. Schiller; en man, hvilken hans
stora och så sällan hos en person förenade, poetiska, historiska och philo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free