- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
18

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 Albert Nilsson,

samma författare. Utan tvifvel röja också dessa et stort dramatiskt snille,
och måste i det hela göra en stark verkan på hvars och ens inbildning
och känsla; men äfven de ifrigaste beundrare af Schiller, sådana torde
också hos oss redan finnas, lära icke kunna neka, at så väl die Rau ber,
hvaraf vi förut äge en ovanligt god öfversättningl, som den dram, hvars
försvenskning här anmäles, vanställas af den öfverspänning, som utmärker
så kallade kraftsnillen.

Dessa båda recensioner visa, att Schiller redan vid slutet af
1790-talet var allmänt känd i Sverige och Finland. Bland våra mera
bemärkta författare är Leopold den förste, som fäste uppmärksamhet
på hans diktning. Vi hafva ofvan omnämnt hans förtjänstfulla
tolkningar af två af Schillers dikter. Om något inflytande från denne
vare sig i estetiskt eller filosofiskt hänseende, såsom Warburg synes
förmoda, kan dock knappast vara tal. Att Leopolds senare diktning
fick en allvarligare färg, behöfver alls icke tillskrifvas någon inverkan
af Schiller. Leopold höjer sig ingalunda öfver den franska smaken,
utan är tvärtom hos oss dess fullödigaste representant. Han fattade
aldrig, att Schiller och framförallt Goethe betecknade en utveckling
öfver fransk-klassicismen. Minst af allt voro de för honom så
auktoritativa personer som Pope och Voltaire. Hans omdömen om
Shakespeare, som endast äro eftersägningar efter Voltaire, vittna om
hans trånga konstuppfattning. Och när han i sina estetiska arbeten
nämner Goethe och Schiller, är det nästan alltid för att hos dem
hämta exempel på smakförvillelser, för hvilka han vill varna.

Så framdrager han i afhandlingen Om smaken och dess
allmänna lagar2 den mycket omdebatterade nattvardsscenen i "Maria
Stuart. Han ser en djup profanering af det religiösa däri, att det
framställes på teatern. Synbarligen har han icke haft kännedom om
medeltidsdramats nära samband med gudstjänsten. Äfvenså pekar
han på Schiller som exempel på författare, hvilka i sina verk
öfverskridit anständighetens gränser, såsom när denne låter Fiesco
»öfvertala Dorias syster till belönande af sina (hans) kärleksplågor
men i ögonblicket af hennes yttrade svaghet, då hon med flammande
kinder och upptända begär nedsjunker på soffan, och tillstår sig
öfvervunnen, besvarar hennes ömhet med ett gapskratt: en scen hvaraf
han gjort till vittne sin gemål Leonora och hennes förtrogna, gömda
bakom en tapet». De ofta svulstiga replikerna i Schillers ungdoms-

1 Observera motsatsen i omdömena om öfversättningen af Die ’Räuber här
och i föregående recension.

2 Saml. skr., 5: 55.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free