- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
19

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schillers inflytande pá Tegnér och Tegnérs samtida. 19

dramer ha naturligtvis och med rätta stört Leopolds franska
smaksinne. Men ofta hör man 17OOtalets pedantiska och trånga
uppfattning, såsom då han vid en jämförelse mellan tyska och franska
skådespelet klandrar det förra för dess bristande idealitet och till
exempel väljer inledningsscenen i Maria Stuart. Som man erinrar
sig, tvista drottningens amma och hennes fångvaktare om ett skåp,
som denne vill uppbryta. 1 detta syfte har han inkallat folk
med allehanda verktyg. — En sådan realism kunde Leopold icke
tåla. Man undrar ej öfver, att många scener hos Shakespeare voro
honom en styggelse.

Något allsidigt och ingående bedömande, som visar, att
Leopold till fullo uppskattade Schillers skaldskap, föreligger icke. Hans
uttalanden äro endast yttranden fällda en passant. Båda voro de
visserligen reflexionsskalder, men huru stort är likväl icke afståndet
mellan dem! Den ene är helt fången i en snäf konstuppfattning,
som förkväfde fantasi och känsla; den andre hatande reglernas tvång,
stor och dristig och i besittning af en lågande känsla och inbillning.

Atterbom har i sin bekanta recension af Leopolds Samlade
skrifter i Svenska litteratur föreningens tidning 1833 dragit en
parallell mellan de två skaldepersonligheterna. Äfven om i densamma
spåras Atterboms gamla partiskhet mot Leopold, kan ej nekas, att
han träffar grundskillnaden. Recensionen anger äfven en ny tids
djupare uppfattning af Schillers skaldskap:

Sjelfve Schiller, heter det, kan ej frikännas, att ofta förwandla sin
sångmö från offer-prestinna till gouvernant; Leopolds är sällan något annat,
än detta. Men också, hurudana åsigter, satser, theoremer äro icke de
Schillerska! huru sannfärdigt sanna, huru stora, huru fruktbärande! Wi höra i
dem raka wederspelet af de små empiriska abstractioner, som, för att wäçka
wårt uppseende, pynta ut sig genom ett prydligt rimmen. Om Schillers
lärodikt nästan alltid lyckas, att genom inbildningen öfwertala förståndet; om det
språk, som hon nyttjar, nästan alltid liknar de omotståndliga ljuspilar, med
hwilka en gudabåga träffar sitt mål: så är orsaken den, att hon, såsom ej
mindre lyrisk än didaktisk, är berättigad till Poesiens tungomål. Det
förstånd, hvarifrån hon har sjelf utgått, är så högt, så rikt, så djupt, att hwarje
handling af dess werksamhet innebär på samma gång en hjertats tanke
och en hufwudets känsla, bådadera i fullkomligt jemnmått af warma och
ljus. Den röst, som i henne talar, tillhör hwarken en hypocliondrisk
kammar-lärd, eller en lefnadsmätt hofman; den tillhör en werklig Wis, som har
öfverskådat werlden från någon af mensklighetens höjder, från en af dess
högsta synpunkter. Deraf det medfödda majestät i flygt och ton, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free