Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Albert Nilsson,
wanligen utmärker Schillers lyrik och i hans dramatiska werk yttrar sig
ännu mera beundransvärdt, emedan den benägenhet att katechetisera, som
ej sällan öfwerwäldigar hans smärre qwäden, här antingen tränges tillbaka
af ämnets art eller ock talar i Ödets egen stora styl.
Med romantikens insteg hos oss blef förståelsen af Goethe och
Schiller en annan. Många af den gamla skolans mest frigjorda män
tilldelade visserligen de båda skalderna en framskjuten plats, men
nyromantikerna företogo en radikal omplacering: Goethe och
Schiller blifva för dem stjärnor af första ordningen. Deras namn får
auktoritativt anseende. Goethes och Schillers diktning är ju också en
af de hufvudkällor, hvarifrån den nya strömningen leder sitt ursprung.
Emellertid är Hammarskölds förhållande till Schiller
egendomligt. Hammarsköld, som aldrig blir trött att prisa Goethe, är i
förstone äfven en beundrare af Schiller. Men han öfvergår snart till
att i denne se endast den poetiske dilettanter Härutinnan
påminner han om sin tyska förebild Friedrich Schlegel. Hammarskölds
kritiska förstlingsarbete är egentligen en förpostfäktning till den långa
litterära fejd mellan de båda smakriktningarna, som skulle komma.
Hammarsköld synes tidigt ha gjort bekantskap med Schillers
diktning. Som adertonårig yngling skrifver han i ett bref till sin
vän Livijn, att han läst de flesta af Schillers stycken utom
Wallenstein, Fiesco och Turanäot. De hade tilltalat honom mycket.
Senare heter det, att i hans tycke var Maria Stuart den vackraste af
Schillers tragedier. Däremot hade han ingen smak för den så vidt
berömde Wallenstein. »Friedlands egen person», skrifver han,
»intresserar aldeles icke. Han förekommer mig som en förryckt narr,
som ej vet, hvad han vill. De intressantaste personerna i detta långa
skaldestycke äro hertiginnan, Max Piccolomini, Thekla och svenska
kaptenen. De andra äro liksom de bilder, som skapas af en Laterna
magica; de skimra ett ögonblick, men lemna inga intryck efter sig».
Detta bref visar, huru Hammarsköld från första början fattat
antipati för Wallenstein. Emellertid svalnade snart också hans
entusiasm för Schillers öfriga diktning. I en i Linköpingsbladet den 15/2
1806 införd uppsats om de förnämsta tyska poeterna heter det om
Schiller:
Ingen af Tysklands poeter är hos oss så mycket känd som Schiller,
dock likväl mera som historikus än som poet. Hans outsläckliga hat
gjorde Schiller, enligt en stor granskares omdöme, till tragikus. Men detta
gjorde honom också till någonting helt annat än sann poet. Ett mörkt
och dystert sinnelag är ej det rätta sinnelag för en Ghariternas älskling.
Och denna poetiska mellankoli, detta filosofiska människohat, som råder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
