- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
24

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 Albert Nilsson,

framför Grekelands störste Mästare.» Han har därför med detta
arbete velat förebygga en sådan missuppfattning. Hammarsköld tror
till och med, att Schiller »om han uppträdt några år sednare, sedan
Goethe fullkomligen utvecklat sin Skaldetalang, likt hvad häfderna
berätta om Plato» ej skulle beträdt en bana, där han ej kunde blifva
den förste; utan hans filosofiska tendens skulle i det stället drifvit
honom att mera ihärdigt täfla med sina vänner Fichte och Schelling
i bearbetandet af ett annat fält.

Afhandlingen utmynnar, såsom man ser, i ren absurditet: Schiller
hade ej bort befatta sig med poesien!

Får man tro Hammarsköld, väckte hans arbete ett stort
uppseende. Redan innan det utbjöds i boklådorna, hade det blifvit ett
allmänt talämne. Ett par månader efter afhandlingens utkommande
innehöll Stockholms posten l en i det hela välvillig recension. Det
framhålles, att författaren ej hör till den s. k. Gothiska skola, som
på andra snillens bekostnad vill upphöja sin hjälte; »tvertom», heter
det med en anstrykning af ironi, »framträder han med en modesti,
som kan afväpna den strängaste Aristarch då han sjelf anser detta
sitt företag såsom en förmätenhet, emedan han genom ingenting gjort
sig berättigad till en röst vid Vitterhetens domstol». Hammarsköld
klandras, emedan han satt Fr. Schlegel och Tieck till domare,
hufvudsakligen betraktat Schiller ur formell synpunkt samt beskyllt
honom för partiskhet i hans historiska arbeten. Slutligen ansåg rec,
att Hammarsköld, innan han utgaf boken, bort rådfråga en vän.

I Nr 258, 262, 266 af Stockholms posten svarar Hammarsköld
med ett längre anförande, däri han söker gendrifva recensentens
beskyllningar. Till sist antar svaret en rent personlig karaktär2.

1 1808: Nr 236.

2 »Hittills har jag talat till er, min Rec, såsom Författare; nu har jag några
ord att säga er som menniska. Ni har sjelf i en Recension anmärkt, att då
man beskyller någon för partiskhet, degraderar man densammes caracter, och
likväl gör ni mig samma obevista beskyllning. Men det icke ensamt. — Ni
beskyller mig äfven för nyttjande af magtspråk, och hvad förutsätta de, om ej en
gränslös egenkärlek och inbilskhet? Huru kan nu denna egenskap stå tillsammans
med de uttryck af blygsamhet, som ni ur min bok sammanletat och satt i hop på
ett ställe? — Således gör ni mig äfven till en låg hycklare, som likaså litet
menar som vet hvad han säger. — Medge mig, min Herre, så recensera ej andre
Konstdomare, och huru mycket skulle ni ej, i det fallet, kunna lära af densamme
Fr. Schlegel, som ni i början af edra anmärkningar, förnekar grundeliga
kunskaper, skarpsinnighet och öfvad omdömeskraft. Läs hans recensioner, och ni skall få
se honom förkrossa odugligheten, hvar han möter den, genom framställandet af
alla orimligheterna i dess produeter...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free