- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
25

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. 25

All kritik var icke så blid som den i Stockholmsposten. Värst
var, att Hammarsköld beskylldes för att ord för ord ha plagierat
Schlegel. Emot denna beskyllning värjer han sig indignerad i ett
bref till Gjörwell:

»En herre, som har så fin bokkännedom, borde vara intendent
öfver hela verldens biblioteker. Han nämde väl ej, hvilkendera
Schlegel skulle författat en kritik öfver Schiller, men förmodligen
lärer det vara någon af bröderna Schlegel, Tysklands Aristarcher.»
– En uppräkning af Schlegels arbeten följer, och det framhålles,
att det ingenstädes däri finnes något om Schiller utom tjugosex
rader i ett häfte af Europa1.

Huru djupt rotad Hammarskölds ovilja mot Schiller var,
framgår bland annat däraf, att han ännu år 1813 i en artikel, som var
ämnad för Svenska litteraturtidningen, utfor i de hårdaste ordalag
mot den store skalden. Artikeln blef emellertid af redaktionen
refuserad 2.

Bland våra romantici intar Hammarsköld med sin oförstående
kritik af Schiller en särställning. Den nya skolans öfriga medlemmar
öfversatte Schiller flitigt, äfven om Goethe af de båda tyska
skalderna var den som de företrädesvis skänkte sin beundran. Här och
där i deras tidskrifter påträffar man öfversättningar af Schillers poem.
Särskildt voro Goethe och Schiller de förebilder man valde för den
s. k. xeniestriden.

Jämförd med den tyska xeniestriden var den svenska blott en
strid i miniatyr; den ingick ju äfven endast som led i det stora
litterära fälttåget. Man kan icke neka, att de svenska romantikerna
få ett stänk af komik öfver sig, då de öfversatta och för egen del
använda icke få af de tyska xenierna, helst som romantiken själf
blir föremål för Goethes och Schillers satir3.

I Nr 22 af Polyfem (1810) har Hammarsköld infört fyra xenier,
af hvilka den sista, som fått öfverskriften Erfarenhetssats, är en
direkt öfversättning af Schillers Wissenschaft med den ändring, att

1 Hammarsköld misstar sig här. F. Schlegel har flerstädes uttalat sig om
Schiller och gjort honom till föremål för kritik.

2 Fryxeljl, Bidrag till Sverges litteratur-historia, 2: 95.

3 Redan 1804 hade Livijn diktat en samling xenier, i hvilka han gisslade
sina kamrater i föreningen V. V. Han inlämnade dem anonymt till föreningens
pristäflan. De helönades, fast troligen af det skäl, att man önskade lära känna
författaren. (Rudolf Hjärne, Dagen före drabbningen.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free