- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
32

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 Albert Nilsson,

tretton års ålder började att studera, lärde han med genial lätthet
franska, engelska, latin och grekiska. Redan innan han som
sjuttonårig yngling kom ti)l universitetet, var han väl bevandrad i den
klassiska litteraturen och hemmastadd hos Voltaire och Rousseau.
Tyska litteraturen däremot synes han ha försummat. I Myhrmans,
hans blifvande svärfaders, stora bibliotek hade icke funnits en enda
tysk poet. Allt från början synes Tegnér ha haft en instinktiv ovilja
mot den tyska litteraturen, en ovilja som fick ytterligare näring, då
han gjort bekantskap med tysk metafysik och romantik.

Hans bref öfverflöda på häftiga utfall mot allt, som är tyskt.
På ett ställe säger han: »Med undantag af två eller tre stora namn
kan jag icke neka, att jag föraktar hela det romerska riket», och på
ett annat: »Hela vår världsåsikt är mera besläktad med den franska
klarheten än med det tyska grumlet». Tyskland var för honom icke i
det främsta rummet Goethes och Schillers land, utan landet som skänkt
Europa metafysik, nebulism, poetiskt grummel och »Mitternacht». Han
tillägger icke blott svenska lynnet något af den franska klarheten
och lättheten; han finner äfven den af romantiken så illa förkättrade
fransk-klassicismen vara långt mera än tyska vitterheten besläktad
med den hellenska andan.

Trots dessa starka antipatier har han naturligtvis icke undgått
att beröras af tidens djupare kulturströmningar, som voro tyska. —
Under sina studieår i Lund fördjupade han sig i Kant. Hans
filosofiska studier satte märkbara spår såväl i hans lifsåskådning som hans
första diktning. Han genomgick en tviflets skärseld, som bortbrände
det som fanns hos honom af 17OOtalets prosaiska nyttighetssyn.

I sina tidiga didaktiska poem prisar han än Kants stränga
pliktideal, som är förkroppsligadt i Den vise (om än dikten äger äldre
anor på svenska), än intar han den rena skepticismens ståndpunkt
som i Förvillelser; än söker han tröst mot den pessimism, hvari hans
reflexion utmynnat, i religionen eller tron på Kulturens seger (en dikt
i hvilken man, som Vedel redan anmärkt, kan spåra inflytande från
Schiller1).

1 Verserna om Grekland påminna om Schillers Die Gotter Griechenlands.
Äfven metern är densamma.

Hellas! ännu står din bild i minnet,
lik en gudom i sitt tempel krönt,
och med vördnad ser det tjusta sinnet
fosterbygden för allt stort och skönt;
der en lyckligare himmel höjde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free