- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
34

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34 Albert Nilsson,

verkligheten. Hellas är för honom ingenting annat än detta idealens
rike, som får sin skönhet just som kontrasten till verklighetens grått
i grått. Så har Schiller äfven det reflekterande skaplynnet jämte en
stormande lyrisk hänförelse. Båda äro de reflexions- och
entusiasmskalder.

Det är lätt att peka på de väsentligaste olikheterna dem emellan
— Schiller har vidtomfattande filosofiska intressen och historiskt
sinne; han är en stor dramaturg; hans diktning har ofta en
stämning af sentimentalitet, hvilket Tegnér tack vare sitt kraftigare lynne
är nästan fri ifrån — men likheterna voro nu öfvervägande och
kommo Tegnér att känna så djupt med Schiller.

Huru mycket närmare stod icke Tegnér Schiller än Goethe
såväl i fråga om temperament som världsåskådning och stil! Äfven
från honom, som han kallar diktarkungen, har han rönt påverkan,
men aldrig så personligt och bestämmande. Goethes världsåskådning
bottnar i Spinozas panteisni (hvilken var Tegnér främmande), liksom
Schillers i Kants filosofi; Goethes diktning är för att bruka Schillers
uttryck naiv, de båda andras »sentimentalisch» eller reflekterad; Goethes
lyrik har folkdiktningens naturinnerlighet och enkelhet i tonen; många
af hans smådikter och ballader äro omdiktningar af folkvisor; hans
diktning har omedelbart sprungit fram ur känslan; den saknar allt
forceradt, upphettadt, artificiellt. Schiller och Tegnér ha däremot
skrifvit få strofer som äga folkdiktningens oreflekterade innerlighet.

Den manliga idealtyp, som i Goethes diktning står i främsta
raden, geniet som söker häfda sin personlighet och bringa dess
möjligheter till utveckling, är af annan art än den Tegnérska. Faust,
Werther, Wilhelm Meister ha alla böjelse för kontemplation och
inåtvändhet, de uppgå i betraktande af allnaturen eller sysselsätta sig
med uppfostringsproblem. Den egna personlighetens stilla växt och
utformning ligger dem alla om hjärtat. Goethe har framför allt blick
för det blifvande, han ser sammanhanget i allt. Hans diktning är
ett rikt personlighetslifs kristallisering.

Frithiof, den nordiska litteraturens Achilleus, äger ganska litet
djupsinnighet och ännu mindre af tyskarnas gemyt; hans
sorgbundenhet framgår af en annan grundstämning än Werthers och Fausts;
hans känslolif har våldsammare svängningar, han handlar impulsivt;
äran, den yttre gloiren, spelar för honom en helt annan roll, den
utgör förnämsta begreppet i hans etik.

Tegnér har på flera ställen uttalat sig om Goethe, men han
lämnar i dessa uttalanden snarare intressanta upplysningar om sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free