- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
36

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3C Albert Nilsson,

olyckas dagar »i den gamla barbarotitaniska naturen med de ludna
armarna». Afståndet från denna onda dämon till den naturkraft/
han förhärligar i Hjälten, är ej så synnerligen stort. Såväl hos jätten
som hos Napoleon är det det urväldiga, det urkraftiga, som
aftvin-gar honom hans beundran. I ett bref till Brinkman tillstår han, att
han betraktar Napoleon uteslutande ur rent estetisk synpunkt, likasom
han ser Caesar och Alexander och Carl XII.

Vi skola längre fram finna, huru det aristokratiska ideal, som
föresväfvat Tegnér, då han skref Hjälten och Den vaknande örnen,
är långt mera i. släkt med Schillers än med Goethes.

Omkring år 1806 synes ett genombrott ha ägt rum i Tegnérs
diktning. Den vårfrost, som legat kall och bindande öfver
densamma, tinade upp. Sommarens lif och värme kom. Fantasien,
som förut suttit som i bur, fick nu fritt pröfva sina vingar.

Orsakerna till genombrottet ha varit af sammansatt natur.
Emellertid synes Schillers diktning icke varit af minsta inflytandet. Den
påverkar, särskildt märkbart de två närmaste decennierna, en stor del
af Tegnérs poesi — reflexions- och tidsdikterna — såväl till form som
till innehåll. Schillers humana lifsåskådning och tro på det ideella
tala ur sådana dikter som Fridsröster, Resignation, Till en yngling,
Bet eviga; hans konstuppfattning och dyrkan af en svunnen tids
härlighet går tydligt igen i Konstnären, SMdbladner, Sängen, De tre
bröderna, Bomresan, Åsatiden och svaret på Atterboms inträdestal
i akademien. Vidare har Tegnér möjligen vid utformningen af ett
ideal sådant som Hjälten rönt påverkan af Schillers Wallenstein.

Schillers konståskådning är dualistisk: emot hvarandra stå
idealens och verklighetens rike. »Det sköna tillhör två världar, får sin
existens i den sinnliga och medborgarrätt i förnuftsvärlden». I
konsten fira natur och ande, sinnlighet och idé sin försoning. Där
är stoffets motstånd mot formen öfvervunnen. Den sanna konsten
har en jämvikt och ro som gudarnes lif i Olympen. De flesta af
Schillers reflexionsdikter äro variationer öfver samma tema: idealets
förhållande till verkligheten. I dikter som Resignation, Die Ideale,
Gotter Griechenlands framställer han den mer eller mindre skärande
motsatsen; i andra dikter är klyftan öfvervunnen. Till många af de
Schillerska poemen erbjuda Tegnérs paralleller.

Då konsten är den makt, som åvägabringar försoningen, måste
konstnärens kall vara högt. I ett af Tegnérs tidigare poem Konstnären,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free