- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
46

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46 Albert Nilsson,

ger Schiller- sina ideal enbart under Greklands himmel, så är
Tegnérs idealland icke endast Grekland, utan äfven det gamla Norden.
Det är därför betecknande, att då Schiller i sköna vemodiga strofer
besjunger Die Gotter Griechenlands, prisar Tegnér Asatiden.
Tegnérs dikt har icke ett spår af sentimentaliteten i förebilden; den
öfvergår den i lif och färgernas friskhet.

Schillers och Tegnérs ställning till antiken är intressant äfven i
ett annat hänseende. Schillers beundran är mera exklusiv. I sitt
svar på Atterboms inträdestal i akademien (1840), i hvilket Tegnér
kontrastvis ställer emot hvarandra de olika lifs- och
poesiuppfattningarna i antiken, medeltiden och det gamla Norden (såsom han
gjort förut i afskedstalet till studenterna 1824), följer han vid
skildringen af Hellas Die Gotter Griechenlands ganska troget. Han säger
visserligen, att den grekiska poesien är vår bästa ledning1, men han
beskrifver med beundran och förståelse äfven den medeltida och den
fornnordiska. Schiller däremot har i sitt poem »Greklands gudar»
bittra utfall mot kristendomen (den medeltida konsten existerade
väl knappast för honom). Äfven i detta hänseende var Tegnér ett
barn af romantiken, som ju äfven betydde en religiös reaktion mot
1700talets fritänkeri. Schillers religion var en »religion de la beauté».
Oaktadt sina stora hellenska sympatier och vissa yttranden och
stämningar står Tegnér kristendomen mycket närmare än Schiller. Hos
båda spelar »försoningsidéen» en stor roll. Man kan säga (se ofvan
sid. 42), att det är den hufvudidé, hvarom nästan all deras
reflexionsdiktning rör sig. Men Schiller fattar den endast rent
estetiskt; Tegnér äfven etiskt-kristligt. I Schillers diktning ser man
ingen skugga af kristligt skuldmedvetande. I detta hänseende är han
mera grekisk än Tegnér.

Bland de många af romantikens skalder, som i dikt förhärligade
Napoleon och lyfte hans gestalt upp i förstorade former, är Tegnér
en af de första.

1 I talet 1824: »Jag skattar högt den grekiska skaldekonsten; men jag är
långt ifrån att anse den för den enda riktiga eller ens för den yppersta i alla
afseenden».

I hälsningstalet till Atterbom 1840:

Jag älskar klassisk tonart, ty hon är
till smak och harmoni vår bästa ledning,
och sången ifrån Hellas är mig kär,
ehur jag känner, att den var en hedning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free