- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
49

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. 49

Die Stütze und den Schrecken seines Kaisers,
Des Glückes abenteuerlichen Sohn,
Der von der Zeiten Gunst emporgetragen.
Der Ehre höchste Staffeln rasch erstieg
Und, ungesättigt immer weiter strebend,
Der unbezähmten Ehrsucht Opfer fiel.

I Tegnérs poem Hjälten är liksom i Wallenstein den antika
»Schicksalsideen» upptagen och i samma form: både Wallenstein och
»Hjälten» ha sina öden skrifna bland stjärnorna. I
Fljältenhe-ter det:

Uppe bland de höga stjernor

skrefs den väldiga bedriften,

för hvars skull jag kom hit ner,

och Wallenstein säger, att »icke blott dag och natt, vår och
sommar äro stjärnornas verk, de beteckna icke blott för landtmannen
när det är tid att så och skörda. Äfven mänskornas handlingar äro
en sådd af öden, hvilken ligger strödd i framtidens dunkla land.» —
»Vi handla som vi måste.» — Han känner, att han är ödets man.

Hjälten kan falla. Under den omväxlingsrika månen bodde ännu
ingen säker för ödets kast. — Schiller lägger Wallenstein dessa ord
i munnen: »Hvem nämner lycka ännu falsk? Mig var hon trogen.
Kärleksfullt valde hon mig ut bland människorna, bar mig genom
lifvet med kraftfulla, lätta gudaarmar. Intet är vanligt (gemein) i
mitt ödes vägar, eller i fårorna i min hand. Hvem kan tyda mitt
lif efter mänskovis? . . .» »Väl vet jag, att de jordiska tingen växla.
Die bösen Gotter fordern ihrén Zoll.»

Båda ha de samma fiender att kämpa mot: det gamla
häfdvunna, »vanans nötta läxa», »das ewig gestrige»:

Evigt kan ej bli det gamla,
ej kan vanans nötta lexa
evigt repas upp igen.
Hvad förmultnadt är, skall ramla,
-och det friska, nya växa
upp utur förstörelsen.

Wallenstein säger:

Nicht, was lebendig, kraftvoll sich verkündigt,
Ist das gefährlicli Furchtbare. Das ganz
Gemeine ist’s, das ewig Gestrige,

Samlaren 1905. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free